Ärlighet är en egenskap som svenskar gillar att förknippas med. Den årliga Sverigestudien, som syftar till att åskådliggöra svenskars värderingar, konstaterade exempelvis både 2009 och 2010 att svensken vill uppfattas som ärlig och som en person som gör rätt för sig. I studien för 2011 konstateras dock att ”ärlighet varar inte längre längst”. Från en given förstaplacering på listan över våra personliga värderingar hade ärlighet halkat ned till en femteplats. En tillfällighet eller en anpassning till verkligheten? Ingen vet.
Men faktum är att det de senaste åren har blivit allt fler och större hål i myten om den ärlige svensken. Det handlar exempelvis om ett utbrett anlitande av svart arbetskraft, att man börjat tala om förekomsten av bidragsfusk, eller att flera fall av misstänkt korruption i kommunala bolag avslöjats.
I ett internationellt perspektiv är dock varken svenskarna oärliga eller det svenska samhället särskilt korrupt. Men det finns ändå anledning att ifrågasätta om den svenska ärligheten är en myt? För även i Sverige finns problem.
Under 2010 och första halvåret 2011 gjorde exempelvis Uppsala kommun i strid med gällande regelverk 61 otillåtna så kallade direktupphandlingar för 27 miljoner kronor. Totalt motsvarar denna summa endast en procent av alla upphandlingar. En acceptabel felmarginal kan tyckas. Men det går också att anse att det ska finnas nolltolerans mot denna typ av misstag.
Att genomföra en upphandling kan vara svårt och krångligt. Att veta i vilka fall som reglerna kräver en upphandling är desto enklare. I lagen om offentlig upphandling går det både att utläsa i vilka fall upphandling ska ske och hur gällande tröskelvärden ska räknas ut. Ändå blir det alltså fel och inte bara i Uppsala.
I en studie, som organisationen Transparency International publicerade i går, slås det fast att förändringarna i offentlig sektor med alternativa driftsformer med bolagiseringar och upphandling av tjänster skapat en riskzon för korruption. Dessa förändringar har inte mötts av en förstärkt kontroll och ansvarsutkrävande. Tvärtom är den kommunala revisionen omvittnat svag och korruptionsbekämpningen har en alldeles för låg prioritet i den offentliga sektorn konstaterar organisationen i en debattartikel i Dagens Nyheter. Många kommuner tycks också tro sig stå över lagen. Domstolstrots, ofta i samband med just upphandlingar, är vanligare än vad de flesta tror, enligt studien, där det ändå konstateras att regelverket nyligen stärkts för att förhindra detta.
Ett förändrat regelverk och bättre kontroll är olika metoder att ta till för att förhindra korruption. Men de ska genomföras i praktiken också. Det kan bara individer som vågar och orkar stå upp för det som är rätt och riktigt göra.