Skolverket konstaterar att Sverige ligger över genomsnittet av de 40 undersökta länderna. Vad verket finner oroväckande är den stora skillnaden mellan olika svenska skolor. En förklaring kan vara det nya betygssystemet, tror Skolverket.
Inom oppositionen gör man föga överraskande en helt annan bedömning av resultatet. Alarmerande, tycker folkpartiet. Och moderaterna kräver att regeringen skyndar på arbetet med den nya skollagen. Partiet vill ha en individualisering av undervisningen som ett viktigt delmål.
Varför kommer Finland alltid i topp? En förklaring som har betydelse särskilt för läsförståelsen är förstås att Finland tar emot färre utlänningar än de flesta andra länder. Men den viktigaste förklaringen är att Finland aldrig rycktes med i flummerierna på 70-talet utan behöll en skola där det ställs krav på eleverna.
I den svenska skolan lär man sig att söka information. Det är bra. Men för att veta vilken information man ska söka och hur den informationen ska värderas måste eleven ha grundliga baskunskaper i botten. Betygssystemet behöver förbättras, och information om barnens utveckling måste ges till föräldrarna betydligt tidigare än nu.
En grundprincip måste vara att barnen lär sig vad de behöver innan de går vidare till nästa stadium. Den socialdemokratiska regeringen är mer intresserad av att barnen inte ska känna sig utanför, att alla ska lära sig samma saker och att det går ungefär lika fort för alla. Ingen ska behöva gå om en klass. Alla ska gå vidare till gymnasieskolan och åtminstone hälften av en årskull ska gå vidare till högskolan. Men undervisningens innehåll och kunskapsmålen tycks regeringen inte lika intresserad av.
Men barn är olika, lär sig olika fort, är intresserade av olika saker och har olika läggning för teoretiska kunskaper. Det behövs en rejäl genomgång av hela skolsystemet för att uppnå en skola där allas förutsättningar tas till vara på bästa sätt. Folkpartiets krav på en stor skolkommission, där alla partier är representerade, är väl motiverat. En ny läroplan, ett nytt betygssystem och nationella prov redan i grundskolan borde bli en sådan kommissions förslag.
Kanske kan man tycka att skolan redan har fått gå igenom alltför många förändringar. Knappt har lärarna kommit underfund med hur man ska hantera allt det nya, så kommer ännu nyare regler. Men det var länge sedan politikerna gjorde en rejäl genomgång av hela skolans mål och medel. Det har mest varit lappa och laga på enstaka punkter.
Nu behövs ett helhetsgrepp. Men det förutsätter en ny regering.