Regeringen har de senaste åren anklagats för alltför hårda krav på sjukskrivna. Att Försäkringskassan omprövar sjukintygen sker endast undantagsvis och det är mindre än en procent av alla handläggningar som leder till konflikt med den enskilde. Men sammantaget är det ändå många fall – och när myndigheten anses ha gjort fel blir uppmärksamheten ofta stor.
Inte lika många upprörs över att regelrätta fuskare får betala tillbaka. I fjol återkrävdes totalt 320 miljoner kronor och framtida utbetalningar på ytterligare 720 miljoner stoppades av Försäkringskassan. Sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension), bostadsbidrag, barnbidrag och föräldrapenning är de vanligaste förmånerna där överträdelser sker.
Men det handlar om två sidor av samma mynt. Socialförsäkringen måste vara trygg och rättssäker, lika för alla. Varje felaktig utbetalning leder till att förtroendet gröps ur, och att välfärden på sikt hotas för dem som verkligen behöver hjälp.
Varje år betalas 500 miljarder kronor ut i olika bidrag. Hur stor del som betalas ut felaktigt kan man bara göra en mycket grov uppskattning av. Enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) (DN Debatt 15/12) finns det en skattning på 16,5 miljarder kronor, men det kan röra sig om allt mellan 4 och 29 miljarder.
Arbetet med att beivra bidragsbrotten är viktigt. Det visar inte minst gårdagens dom i Malmö tingsrätt, där en man döms till fyra års fängelse för grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott. Han har tvingat sin dotter att under lång tid spela psykiskt sjuk för att kunna kvittera ut sammanlagt 2,4 miljoner kronor i bidrag.
De allra flesta bidragsbrotten har förstås inte den digniteten. Föräldrar som skriver sig på olika adresser för att få underhålls- och bostadsbidrag är ett typexempel, fusk med sjukdom ett annat. Men även detta är viktigt att beivra. Att själv gå till jobbet samtidigt som den förtidspensionerade grannen ägnar sig åt golf eller fiske är demoraliserande. Utnyttjande av de gemensamma trygghetssystemen är ett allvarligt brott.
Sedan Försäkringskassan fick förstärkta resurser för kontroller 2005, och sedan lagen om bidragsbrott infördes 2007, har alltså allt fler fått betala tillbaka sina felaktiga bidrag. I de flesta fall är fusket omedvetet. Därför får nu myndigheten i uppdrag att komma med förslag till regelförenklingar. ”Ju lättare det blir att göra rätt för de många, desto mer kraft kan användas för att bekämpa allvarliga brott bland ganska få”, skriver Ulf Kristersson och det har han rätt i.
Men när han säger sig vara ”bekymrad över den låga andelen utredningar och polisanmälningar som leder till åtal” är det regeringen som bär ansvaret. Rättsväsendet har inte förstärkts och ärendena lagts på hög. Det konstaterade Riksrevisionen senast i juni och nu är det dags att göra något åt saken om man vill vara trovärdig i kampen mot bidragsbrotten.