Bilindustrin har till synes överlevt finanskrisen. År 2011 spås bli det fjärde bästa året någonsin på den svenska marknaden, med över 300 000 sålda bilar. Det är inte konstigt, då det finns ett uppdämt behov efter nedgången 2008–2009. Frågan är vad som händer på lite längre sikt, med överkapaciteten i världens bilfabriker och med övergången till ny teknik?
För hela världen är prognosen 64 miljoner sålda personbilar under 2011. Men samtidigt finns kapacitet att tillverka 94 miljoner bilar. Återhämtningen kommer att fortsätta under några år till, men då främst i utvecklingsländer som Kina och Indien. USA, Västeuropa, Japan och Sydkorea kommer inte att nå samma försäljningsnivåer som före krisen. Överproduktionen kommer att bestå och biltillverkare att slås ut under 2010-talet.
I Sverige har regeringen satt höga miljömål - transporterna i landet ska vara fossilfria till 2030. Tillverkarna förutspår nu en utveckling där till exempel Öresundsregionen får en kraftig ökning av antalet elbilar, från knappt 100 i dag till 8 200 om tre år och 82 000 2014. Detta ställer enorma tekniska krav på bilarna, som måste bli både billigare och få längre räckvidd, och på en infrastruktur med laddningsstationer.
Men i EU:s största billand, Tyskland, förutspås en långsammare utveckling. Enligt IFA (Institut für automobilwirtschaft) kommer rena elbilar att förbli en nischprodukt till minst 2020. Även år 2030 antar man att 90 procent av personbilarna har en förbränningsmotor. Dock kommer då 20 procent av dessa att vara laddhybrider, det vill säga möjliga att även köra på el.
Kina kommer under 2010-talet att bli världens ledande elbilsland. De tekniska förutsättningarna finns genom att eldrivna mopeder och motorcyklar redan är mycket vanliga. Råvarutillgången på litium och neodym för batteritillverkning är också stor. Den kinesiska regeringen har i sin femårsplan planerat för 500 000 elbilar till 2015, med 220 000 laddningsställen. Till 2020 siktar man på fem miljoner elbilar i Kina.
Att förutsäga bilmarknaden om 10 eller 20 år är extremt vanskligt då det finns så många parameterar, marknadsmässiga såväl som miljömässiga och politiska. Men att Kina har en nyckelroll står utom allt tvivel. Volkswagen meddelade också härom veckan att man som första bilföretag från väst planerar att bygga elbilar i Kina, i ett samarbete med kinesiska FAW Group.
Kina har alla skäl att satsa för fullt på elbilar. Man vill minska sitt oljeberoende och samtidigt bli ledande i den nya teknik som förr eller senare kommer i hela världen. En bilpark utan fossila utsläpp stöder dessutom både långsiktiga och kortsiktiga miljömål. För närvarande är det periodvis svårt att vistas utomhus i storstäder som Beijing och Shanghai.
Volvo Personvagnar kan därmed sägas vara med i centrum av bilutvecklingen genom ägaren Geely. Om Saab Automobile är på väg till Kina eller inte är en fråga som fått skiftande svar den senaste tiden. Saab finns redan i Kina genom affären med BAIC 2009, då den kinesiska tillverkaren köpte teknik och verktyg för att göra egna versioner av Saabmodellerna 9-3 och 9-5.
Nu är ägaren Spyker Cars ute efter att få bilmärket att överleva. Sedan affärsuppgörelser med Hawtai och (återigen) BAIC spruckit fick man kontakt med en bilhandlare i stället, Pang Da, som lade upp 270 miljoner kronor för att köpa bilar att sälja på den kinesiska marknaden. Så småningom har man också tänkt involvera en kinesisk tillverkare i samarbetet och börja producera bilar. Men då krävs åter ett godkännande från Kinas myndigheter.
Bilmärket Saab har överlevt mångmiljardförluster – 20 av de senaste 21 åren har företaget gått med förlust. Saab överlevde också finanskrisen och att ägaren GM tog sin hand från bolaget. Saab borde på förnuftsmässig grund stå först i kön när tillverkningen ska anpassas till efterfrågan. Men osvuret är bäst. Varumärket är mycket starkt.
Oavsett om Saab och Volvo har kvar sina fabriker i Göteborg och Trollhättan kommer Sverige att vara med i utvecklingen av framtidens bilar. Elbilar är heller inte hela lösningen för en fossilfri bilpark, i alla fall inte i länder där en stor del av elproduktionen i dag kommer från kolkraft.