Blir Tjetjenien Rysslands Vietnam?
En rysk ambassadbil sprängs i omedelbar närhet av Rysslands Stockholmsambassad, mitt på blanka eftermiddagen. En aktionsgrupp som kallar sig Global Intifada och syftar till att "krossa den rådande världsordningen" och införa något somden kallar för "socialism" tar på sig ansvaret och betecknar bombdådet som en "markering mot den ryska staten för deras imperialistiska krig i Tjetjenien."
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det finns rimliga inslag i den ryska protesten, men också orimliga — och tyvärr är det de senare som dominerar.
Det är alldeles självklart att dådet i sig måste fördömas. Bilen stod parkerad utanför ett bostadshus där ryska diplomater har sina lägenheter. Dådet ägde rum på eftermiddagen och många människor befann sig i rörelse i närheten. Att inga offer i form av dödade eller skadade människor krävdes var kanske bara en lycklig tillfällighet.
Det finns med andra ord anledning att ta de ryska propåerna om ökad säkerhet kring ambassaden på allvar. Varje land är förpliktat att garantera utländska diplomaters säkerhet och arbetsmöjligheter.
I övrigt domineras den ryska protesten av det faktum att TT, Tidningarnas telegrambyrå, via ombud genomfört en intervju med Sjamil Basajev, den efter mordet nyligen på Aslan Maschadov kändaste av de tjetjenska ledarna. I intervjun hotade Basajev
Ryssland med nya terrordåd.
Intervjun publicerades i måndags, i tisdags small brandbomben — och enligt de ryska protesterna finns det ett samband mellan dessa bägge händelser. Det finns all anledning till skepsis inför det påståendet. Det skulle nämligen förutsätta att det fanns en
direkt koppling mellan Basajev och aktionsgruppen Global Intifada, något som det i så fall återstår att bevisa.
Det ryska angreppet på TT måste självfallet tillbakavisas, särskilt som protesten — i vad som förefaller vara något slags å¨terfall i halvsmält sovjetiskt tänkande — framförs till den svenska regeringen, som om denna kunde göras ansvarig för vad fria svenska massmedier publicerar.
TT:s redaktionschef har naturligtvis rätt när han konstaterar att det är "självklart för fria nyhetsmedier att kunna erbjuda sina läsare en så allsidig bild av en konflikt som möjligt," liksom när han påminner om att TT och
andra medier återkommande återger även den ryska synen på konflikten.
Problemet när det gäller världens medier och Tjetjenien är i själva verket ett helt annat. Det skrivs för lite om denna konflikt och det tjetjenska folkets martyrium — och en avgörande orsak till det är att den ryska regeringen, till skillnad från vad som var fallet under det första tjetjenska kriget 1994—96, i stort sett lyckats försätta Tjetjenien i en närmast total medieskugga.
Det lilla som sipprat ut, främst tack vare den modiga och beundransvärda ryska journalisten Anna Politkovskaja, ger en isande bild av daglig terror och total rättslöshet.
Kriget fortgår, om än på låg nivå. Varje vecka dödas och såras ryska soldater. I s k rensningsaktioner, där plundring och våldtäkter är st¨ående inslag, grips på mer eller mindre lösa grunder misstänkta terrorister. De spärras in i s k filtreringsläger där de ofta misshandlas till döds. Vill familjen ha liket för begravning pressas den på grova pengar.
Internationella människorättsorganisationer protesterar regelbundet. I några enstaka fall har resultatet blivit rättegång, men ännu har veterligen ingen rysk militär dömts för övergrepp mot tjetjener.
Omfattningen av övergreppen är naturligtvis svår att kvantifiera under nuvarande förhållanden. Men det är tydligt att förlusterna i människoliv är mycket stora för det tjetjenska folket — som inte ens uppgår till en miljon människor.
Till saken hör också att tjetjener, och and ra människor med kaukasiskt utseende, allt oftare trakasseras i övriga delar av Ryssland — och att konflikten visar tydliga tecken att sprida sig. Rysk statsterrorism göder tjetjensk motterrorism i en förödande
våldsspiral. Från Kreml — inga konstruktiva idéer, bara primitiv retorik. Det är olycksbådande. Blir Tjetjenien Rysslands Vietnam?