Men annars kom det även i går, i samband med presentationen av den nye generaldirektören, ett uppseendeväckande uttalande från justitieministern. Han hävdade att många insatser påbörjats för att höja säkerheten inom kriminalvården, vilket varken är nytt eller uppseendeväckande.
Men sÃ¥ lade han till att "det nu är dags att införa säkerhetstänkandet i högsta ledningen" - med tillägget att Lars Nylén har "erfarenheten som krävs för att höja den Å?intellektuella säkerheten¹".
Förlåt, men vad menas?
Skall man tolka det Thomas Bodström säger efter dess bokstavliga innebörd vill alltså landets justitieminister hävda att "säkerhetstänkande" saknas inom högsta ledningen för Kriminalvårdsstyrelsen.
Någon kan för all del säga att detta i så fall onekligen skulle kunna förklara ett och annat av de tillkortakommanden på just säkerhetsområdet inom den svenska kriminalvården som med pinsam tydlighet avslöjats under detta år. Nu skall alltså Lars Nylén med sin erfarenhet bidra till att höja den "intellektuella säkerheten", vad nu detta begrepp mer exakt kan tänkas innebära.
Det må så vara att det finns brister i fråga om hur säkerhetsfrågorna hanterats inom Kriminalvårdsstyrelsen. Det har, som sagt, demonstrerats med visst eftertryck under detta år.
Det är en sak, allvarlig nog. Men Thomas Bodströms språkbruk i kritiken av Kriminalvårdsstyrelsen är ju hårdare än nästan alla andra kritikers när han synbarligen helt frånkänner verkets högsta ledning all kompetens i säkerhetsfrågor.
Om han, efter närmare eftertanke, vidhåller den uppfattningen faller ju kritiken ytterst tillbaka på honom själv. Han har i så fall som justitieminister i fyra års tid tolererat ett ytterst allvarligt strukturfel i en av de viktigaste honom underställda myndigheterna.