Bort med alla krav?
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Därmed borde väl saken vara klar. Ingen vettig människa kan ju vilja utsätta barnen i skolan för detta? Ut med elake major Björklunds pekpinnar och krav!
Men låt oss i alla fall titta på regeringens förslag, som enkelt kan sammanfattas i fem ord: Fler betygssteg och tidigare betyg. Fem nivåer av godkänt i stället för dagens tre. Betyg från årskurs sex i stället för årskurs åtta.
Detta ska ses mot bakgrund av att det bland OECD-länderna inte finns något land som ger betyg så sent som Sverige. Inget annat land har heller så få betygssteg som vi. Om Ibrahim Baylan har rätt borde alltså dagens svenska elever vara lugna och harmoniska, medan andra länders barn plågas av att ständigt sömnlösa nätter.
Så ser det naturligtvis inte ut. Betygsmotståndarnas motstånd bygger på två stora missuppfattningar.
Den första är att betygen avgör allt. Sant är att betygen är en viktig del i utvärderingsprocessen. Betyg motiverar elever att anstränga sig för att nå resultat. Med flera betygssteg blir det lättare att se att ansträngningarna lönar sig. Om något borde detta leda till mindre stress.
Betyg tvingar dessutom lärare och skolledning att följa upp om eleven klarar målen. Risken är, bevisligen, stor att elever annars slussas vidare till nästa årskurs utan att han eller hon är redo.
Den andra villfarelsen är att det är själva betygen som skapar stress. Inget kunde vara mera fel. Betygen är ett - av många - sätt att mäta prestationer, och det är prestationerna som skapar press, stress och hets. Det gäller inte bara i skolan. Livet är fullt av prestationskrav: Arbetsgivaren kräver att rapporten ska lämnas in i tid, familjen kräver att maten ska stå på bordet, vännerna kräver att man ska ringa. Det ges inga formella betyg för dessa prestationer, men alla vet att man bedöms efter hur man lever upp till de olika krav som ställs.
Enda sättet att helt undvika stress är alltså att ta bort alla prestationskrav. Följdriktigt föreslog vänsterpartiet inför valet att läxor skulle förbjudas. Marie Granlund, s-riksdagsledamot, sammanfattade partiets skolpolitik väl i radions Studio Ett. "Det viktigaste är att eleverna kommer vidare, inte att man stämplar dem." Helt logiskt sade också den socialdemokratiska partikongressen, mot Ibrahim Baylans vilja, nej till nationella prov för treorna. Men varför stanna där? När kommer förslaget om förbud mot inlämningsuppgifter? Ska vi ens ha skolplikt för våra barn?
Alliansregeringens betygspolitik är ett viktigt och välkommet steg bort från den socialdemokratiska skolans snällfällor. Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund anser nio av tio att tidig uppföljning av kunskaper är betydelsefullt för att elever ska prestera bättre. Ett bättre betygssystem kan användas som ett verktyg för denna uppföljning.