Bortom blockpolitiken

Foto: Tomas Oneborg / SvD / SCANPIX

Uppsala2012-12-07 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det finns bara ett partisamarbete på riksnivå – det mellan de fyra allianspartierna. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gick till val på en gemensam plattform 2010, låt vara inte lika fast i kanterna som den alliansmotsvarighet man utmanade, men samarbetet upplöstes strax efter valet. Ändå envisas opinionsinstitut, senast Statistiska centralbyrån (SCB), att jämföra allianspartiernas samlade väljarstöd med det samlade stödet för S, MP och V.

Enligt SCB uppgår stödet för regeringspartierna i november till 41,8 procent. Stödet för tre av de fyra partierna i opposition landar på betydligt högre 49,1 procent. På sätt och vis är det förståeligt att väljarstödet sammanställs på det här sättet. Medie- och väljarlogiken utgår från att valrörelsen är en kamp mellan två block, där den ena sidan nödvändigtvis måste förlora och den andra lika självklart vinner.

Till viss del speglar detta förstås verkligheten. De fyra borgerliga partierna sitter i regering tillsammans. I viktiga symbolfrågor anstränger sig Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att hitta gemensamma ståndpunkter för att kunna markera mot alliansen och ibland också kunna fälla förslag från minoritetsregeringen. Men riksdagen består inte av två block. Den består av åtta olika partier, som vart och ett strävar efter att vinna fler riksdagsmandat och påverka svensk politik i en viss riktning. Även om Sverige under långa perioder kännetecknats av blockpolitik, går det att tänka sig en lång rad regeringskonstellationer utöver å ena sidan M-FP-C-KD och å andra sidan … ja, vad?

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven har ju hittills deklarerat att hans parti går till val på att bilda regering – utan koalitionspartners. En sådan regering kommer förstås att få Vänsterpartiets passiva stöd. Men därutöver skulle den dessutom behöva stöd både av Miljöpartiet och från gång till annan av minst ett borgerligt parti. Det är osannolikt att de tre rödgröna partierna, eller för den delen de fyra allianspartierna, kommer att nå egen majoritet så länge Sverigedemokraterna sitter kvar i riksdagen.

Detta innebär att chansen är stor att Sverige kommer att styras av en helt ny regeringskoalition efter valet 2014. Också om alliansen kommer i kapp och förbi de rödgröna partierna i väljarstöd, kan förutsättningarna vara annorlunda än nu. Vad händer om ett borgerligt parti hamnar under fyraprocentsspärren?

Om det nu ska jämföras staplar, vore det kanske mer klargörande att fokusera på Socialdemokraterna och Moderaterna. Inte för att en röst på valfritt alliansparti är en röst på M eller för att en rödgrön röst är en röst på S, utan därför att det är dessa två partier som tävlar om statsministerposten.

Hur regeringen sedan kommer att se ut, det avgörs av Folkpartiet, Centern, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Och av väljarna.

Läs mer om