Bra betyg till betygsförslag
LEDARE Fler betygssteg ska införas. Denna osvenska tanke kommer från själva utbildningsdepartementet. Det är visserligen inget färdigt förslag, utan snarare en preliminär idé från en arbetsgrupp. Och förslaget gäller barauniversiteten och högskolorna, inte hela utbildningsväsendet. Men ändå.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Bakgrunden till förändringen är att nuvarande system missgynnar svenska studenter som exempelvis söker forskartjänster utomlands. En orsak är naturligtvis att det rent allmänt är svårt att göra jämförelser mellan olika betygssystem. Viktigare är dock att det kan skilja oerhört mycket i kunskapsnivå mellan två studenter som fått samma betyg. Det går inte i dag att skilja Anna från Anders, även om hon är en toppstudent som presterar 100 procent medan han "bara" kommer upp i 80 procent av det maximalt möjliga. Fler betygssteg ger helt enkelt mer och rättvisare information om vad studenterna faktiskt har presterat.
ECT-systemet har dock en allvarlig brist. Betygsskalan är relativ, precis som de gamla skolbetygen. Erfarenheterna av detta system, där elever med toppresultat inte fick det högsta betyget eftersom "femmorna tog slut", är — milt uttryckt — dåliga. Därför är det glädjande att arbetsgruppen vill ta bort det relativa inslaget när systemet införs i Sverige.
Att arbetsgruppen inte föreslår att det nya systemet ska bli obligatoriskt är även det positivt. Redan i dag får lärosätena själva bestämma vilket betygssystem som ska användas. Lantbruksuniversitetet, läkarutbildningen, juristutbildningen och flera tekniska högskolor har egna betygssystem. Det ska vara tillåtet även i fortsättningen.
Ett nytt betygssystem råder inte bot på de verkliga problemen i den högre utbildningen — varav det kanske allvarligaste är att principen för resurstilldelning till lärosätena mera bygger på hur många studenter som läser en kurs än vad studenterna faktiskt lär sig. Men som en liten del i en större förändring är arbetsgruppens förslag ett positivt bidrag.