Den numera inte så nya sjukförsäkringen, Rehabiliteringskedjan, har kritiserats sedan den infördes 1 juli 2008. Eller nästan i alla fall. Kritikstormen började hösten 2009 med att Försäkringskassan skickade ut brev till cancersjuka som meddelade att det var dags att komma till Arbetsförmedlingen för att gå på en arbetslivsintroduktion. Frågan om de utförsäkrade, de som lämnade sjukförsäkringen vid nyår 2010, blev sedan starkt politiserad under valåret.
Viss kritik var befogad, till exempel hur de nollklassade (som saknar sjukpenninggrundande inkomst) behandlades. Det fanns också otydligheter i övergångarna mellan olika myndigheter för den sjukskrivne. Vid en hearing i riksdagens socialförsäkringsutskott i höstas förklarade så Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson att problemen var åtgärdade: ”Jag är stolt över vårt arbete”, sade han, och hänvisade till ett väloljat samarbete mellan myndigheter och ett i helhet fungerande sjukförsäkringssystem.
Troligen var Eliasson lite tidigt ute med att blåsa faran över. Inspektionen för socialförsäkringar (ISF) pekar i en ny rapport på stora brister i hanteringen av sjukskrivna. När en person nekas sjukpenning är motiveringen och underlaget ofta ofullständigt vilket gör beslutet svårt att förstå. Det ser också olika ut beroende på vilket kontor man besöker i landet. Systemet är därmed inte rättssäkert och besluten blir svåra att överklaga för den enskilde.
Särskilt allvarligt är att mindre än hälften som får sin sjukpenning omprövad, till exempel sjukskrivna som måste återgå till arbete, får veta de lagliga förutsättningarna för att beviljas sjukpenning. Då är det inte konstigt om missuppfattningar sprider sig och att många känner sig kränkta och illa bemötta. Och det är inte konstigt om dessa missuppfattningar sedan via medier sprids till allmänheten och även till debattörer och beslutsfattare.
Samtidigt som Försäkringskassan får kritik vädrar den rödgröna oppositionen åter sitt missnöje med att sjukförsäkringen har en bortre gräns. Vi kan inte invänta Socialförsäkringsutredningen, skriver de tre riksdagsledamöterna på Aftonbladet Debatt (31/1) och kräver att gränsen avskaffas. Bland motiven finns att rehabiliteringen fungerar dåligt och att få av de utförsäkrade kommer in på arbetsmarknaden.
Men en gränslös sjukförsäkring har redan prövats i Sverige, och den ledde inte alls till den trygghet och det förtroende som artikelförfattarna eftersträvar. Ingen av de ansvariga på Försäkringskassan vill ha tillbaka ett system med massjukskrivningar utan slut. Däremot ska naturligtvis innehållet i försäkringen bli så bra som möjligt. Rehabiliteringsinsatserna är en viktig del som kan förbättras, arbetsgivarens ansvar för den sjukskrivne en annan. Detta är en lämplig uppgift för Socialförsäkringsutredningen, och slutsatserna från den måste vi invänta.