Artikelförfattarna fabulerar om att det finns många exempel på att lagstiftningen inte sätter stopp sektskolor. Skolverkets chef för tillståndsgivning, Birgitta Fredander, är av rakt motsatt uppfattning. I en tidningsintervju säger hon att granskningen redan nu är omfattande, och att det inte finns någon anledning att misstänka att skolor som inte lever upp till målen om värdegrund och allsidighet godkänns.
Fp:s förslag är ogenomtänkt. En huvudpoäng är att "förekomsten av en konfessionell friskola måste ske på grundval av att myndigheterna har förtroende för skolans huvudman". Detta skulle kunna tjäna som ett skolexempel när det gäller bristande rättssäkerhet och politisk godtycklighet. Förtroende är per definition något subjektivt. Hur definieras det "samhälle" som ska känna förtroende? Hur mäter man "samhällets förtroende"?
Det allvarligaste är dock att förslaget är ett direkt hot mot religionsfriheten. Trots att fp-politikerna skriver att de allra flesta religiösa skolor fungerar mycket väl, så vill de sätta stopp för alla nya religiösa skolor. Religion räcker som kriterium för att inte beviljas tillstånd. Ansökningar måste i ett liberalt samhälle självklart behandlas individuellt, och bedömas utifrån hur de lever upp till de målsättningar om kvalitet och värdegrund som lagen sätter upp. Att göra religionen som sådan till
ett kriterium för att förbjuda skolor är ur demokratisk synvinkel direkt farligt.
Den kritiska frågan är inte hur vi ska behandla ansökningar från extrema destruktiva rörelser. För det har vi en väl fungerande lagstiftning och praxis. Det allvarliga i förslaget är att fp anser att religion räcker som kriterium för att stoppa etablerandet av friskolor. Det är inte ett uttryck för liberalism, utan för ett trångsynt och dogmatisk tänkande.
Ulf Ekman
Pastor, Livets Ord
Pastor, Livets Ord
SVAR:
Å ena sidan håller Ulf Ekman tydligen med UNT om att "sektskolor" innebär problem för den som både är positiv till friskolor och samtidigt vill värna om alla barns rätt till relevant och allsidig undervisning. Å andra sidan påstår han att de fyra fp-politiker vars inlägg i ämnet UNT kommenterade den 1/11 inte — som de faktiskt skrev — vill ha klarare regler för religiösa skolor utan tvärtom vill stoppa dem helt.
Vill Ekman föra debatt på det sättet så står det honom fritt. UNT:s hållning är dock precis den som beskrevs i ledaren: Friskolor är värdefulla men ett ofrånkomligt krav på dem, lika väl som på den kommunala skolan, är att de ger riktiga kunskaper som kan bidra till barnens utveckling till självständiga personer. Har Ulf Ekman problem med detta så har han problem både med liberalismen och med innebörden av begreppet skolplikt.
Red av UNT