Samtidigt som värmen äntligen kommit börjar det stå klart att vi går mot en ny sommar med vattenbrist i södra och östra Sverige. Vilket stod klart för experterna redan för flera månader sedan. Det är under de kalla månaderna, när växtlivet inte kräver vatten, som grundvattnet fylls på. Och de senaste åren har det kommit alldeles för lite regn och snö i Sverige. Lagren är på upphällningen redan innan sommaren börjat.
Det är för tidigt att slå fast att torkan har med klimatförändringarna att göra. Det förekommer liknande variationer i vädret under de senaste decennierna och även längre tillbaka i tiden. Men sättet att leva förstärker effekterna. Spolande toaletter och tvätt- och diskmaskiner i fritidshus påverkar naturligtvis vattenåtgången.
Tillfälligt kan vattenbristen lösas på flera sätt. Husägare kan se över och eventuellt borra djupare brunnar. Kommunerna i drabbade områden diskuterar lösningar med pipelines för att transportera färskvatten. På Öland och Gotland, som haft särskilt stora problem, gjordes i fjol försök med anläggningar för att avsalta havsvatten. I Israel utgörs 70 procent av vattenförsörjningen av avsaltat vatten, som även blivit en exportvara till grannlandet Jordanien.
Men Sverige är inte Israel. Det tempererade klimatet med fyra årstider torde vara idealiskt för en säker tillgång på vatten. Innan man rusar i väg och investerar i dyra lösningar borde man titta på konsumtionssidan, förbrukningen av vatten. I toppen av kravlistan finns jordbruket. Bonden har inget annat val än att vrida på kranen. En mjölkko behöver ungefär 100 liter färskvatten om dagen. Vi övriga måste anpassa konsumtionen efter tillgången, och då behövs en generell översyn av bekvämligheterna i husen och av vilken typ av trädgårdsodlingar som är rimliga att ha.
Globalt innebär bara det faktum att befolkningen fördubblats sedan 1970 att det råder vattenbrist. Tveklöst har också klimatförändringarna bidragit till torka, åtminstone till att vatten inte finns där det behövs. När skogar huggs ned för att skapa odlingsbar mark rubbas ekosystemet. Djuren behöver både betesmark och mark för odling av foder. Människan måste ha vatten för att överleva, men inte kött eller mejeriprodukter. Sammantaget tyder alltmer på att köttkonsumtionen på jorden måste minskas drastiskt om vi ska komma till rätta med problemen.
Kartan över vattenbristen i världen är också kartan över ojämlikheten. Varje dag dör kor i massor i Somalia medan golfbanorna i Persiska viken grönskar. Först när bränderna ödelägger stora skogsområden i Nordamerika, när flyktingar lämnar uttorkade byar och kommer hit och när det inte går att fylla barnpoolen på Gotland, då börjar vi tänka i termer av vattenransonering.
Det är så dags. Men när vi väl gör det måste vi göra det från grunden, och skippa de tillfälliga lösningarna.