Varför tiger alla om Vaxholm? Gunvor Hildén, UNT:s kolumnist, ställer frågan den 15 november. Hon har under året tydligt visat den borgerliga pressens antifackliga inställning.
Ledar- och debattsidorna i de borgerliga tidningarna är fyllda med klagomål på Byggnadsarbetareförbundets krav på ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Det finns ingen hänsyn till att flera oberoende undersökningar visar att över 75% av svenska folket vill ha ett starkt svenskt kollektivavtal.
Jag är stolt över att företräda en organisation som kan erkänna att det begåtts misstag av företrädare, som kan erkänna att ordvalet inte varit det bästa i alla lägen.
Jag är stolt över att företräda Byggnads, det fackförbund som står högst på den lista över organisationer som kan påverka det svenska samhället och som ska förtalas till varje pris av alliansens debattörer och press.
Jag är stolt över att företräda det fackförbund som kräver kollektivavtal på alla arbetsplatser med anställda byggnadsarbetare, arbetarna får vara svenska, från andra EU-länder eller från andra delar av världen, men det är svenska regler som ska gälla.
Jag vill inte att det tigs om Vaxholm, jag vill att medierna för upp frågan om kollektivavtalets betydelse, gärna varje dag och på bästa nyhetsplats.
Jag vill inte att det tigs om Vaxholm, jag vill att medierna och dess debattörer skriver om vad som händer om det svenska skattesystemet sätts ur spel. Vem ska då betala för vården, skolan och omsorgen?
Jag vill inte att det tigs om Vaxholm, hur ska vi då få veta varför Svenskt Näringsliv sponsrar den advokatfirma som försvarar det lettiska byggbolaget och att lettiskt kollektivavtal ska gälla i Sverige.
Jag vill inte att det tigs om Vaxholm, hur ska vi då få veta hur arbetsmarknaden och arbetarnas trygghet fungerar i andra länder.
Jag vill inte att det tigs om Vaxholm, hur ska vi då få veta hur vård, skola och omsorg är finansierade och uppbyggda i andra länder.
Jag vill inte heller att det tigs om arbetsplatsen i Älvkarleby, där kinesiska arbetare tjänade 17 kronor i timmen. Inte om arbetsplatsen i Funbo där arbetarna sov på golvet i samma lokaler som ombyggnad pågick. Inte heller om byggandet av Ulleråkers skola, där Uppsala kommun blev lurad på flera miljoner. Alla exempel på att Byggnads har bidragit till att skapa ordning och reda.
Hans Olsson
ordförande för Byggnads Uppland
ordförande för Byggnads Uppland
Gunvor Hildén svarar:
Vi är helt överens att det är fel om kinesiska arbetare tjänar 17 kronor i timmen i Sverige eller att arbetare sover på golvet där de jobbar etc. Vi är också överens om att kollektivavtal är bra. Men vad har detta att göra med Vaxholm?
Det nya är att det publicerats ett justerat protokoll som bekräftar att Byggnads ljög. Det var i stället som vi trodde: Byggnads krävde att det lettiska företaget skulle betala 145 kr i timmen innan man ens tänkte börja förhandla om kollektivavtal. Många svenska byggnadsarbetare tjänar mindre än så. Ingen kan tro att förhandlingar senare hade lett till lägre löner. 145 kronor i timmen hade det lettiska företaget helt enkelt inte råd med och därför sade företaget nej. Varför ska lettiska byggnadsarbetare ha högre löner än många svenska?
Ordning och reda brukar Byggnads — och regeringen — ofta tala om. Vad skulle hända om Byggnads hade agerat så här mot ett svenskt företag, alltså krävt höga löner som villkor för att börja förhandla? Tanken är självfallet orimlig. Något sådant står sannerligen inte i kollektivavtalet.
Det verkliga syftet var naturligtvis att sätta stopp för utländska byggföretag i vårt land. Sedan får vi se vad EU:s domstol säger. Byggnads agerande i fallet Vaxholm har inte stärkt Sveriges chanser att få rätt. Någonting måste nog göras, om inte lagstadgade minimilöner så något annat.
Gunvor Hildén
fristående kolumnist i UNT
fristående kolumnist i UNT