Byggtakten måste bibehållas

Bygge vid Vattholmavägen-Råbyleden, Tornet. Platschefen visar runt på bygget han är med på vissa bilder, han heter Gunnar Ersson

Bygge vid Vattholmavägen-Råbyleden, Tornet. Platschefen visar runt på bygget han är med på vissa bilder, han heter Gunnar Ersson

Foto: Rolf Hamilton

Uppsala2010-10-15 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Nästa år byggs 28 000 nya bostäder i Sverige, 50 procent fler än bottenåret 2009. I tillväxtområdet Uppsala län nästan trefaldigas produktionen, från 700 till 2 000 bostäder. Boverkets senaste prognos visar att marknaden ändå fungerar ganska hyggligt när det gäller att tillgodose efterfrågan.

Problemet är att det ser ganska olika ut över landet. Centralt i storstäder och på högskoleorter är byggandet fortfarande svagt med hänsyn till efterfrågan. I till exempel Uppsala sker tillbyggnaden i mindre enheter nära stan, längs Fyrisån och i gamla industriområden som Industristaden och Librobäck. Skälet är att det är där som lägenheter går att sälja. Massproduktion av bostäder har inte ägt rum i Uppsala sedan Sävja och Stenhagen byggdes på 1980-talet.

Efter valet, när Sverige nu åter fått en bostadsminister, är förväntningarna högt ställda. Stefan Attefall (KD) har krav på sig att ”åtgärda bostadsbristen”, att se till att det byggs fler ”billiga hyresrätter för unga”. Det att man egentligen säger (främst från hyresgästerna och oppositionen men också från andra håll) är att staten nu bör betala ut mer subventioner och hoppas att allting löser sig.

Men det brukar det sällan göra. Erfarenheterna av en högt reglerad bostadsmarknad är inte goda. 1980-talets räntesubventioner ledde till exempel i förlängningen till både kraschade hushållsekonomier och bostadsrättsföreningar i konkurs.

Då är det befriande att Attefall i sina första intervjuer inte börjar i den ändan. Han säger sig främst vilja se över plan- och bygglagen och överklaganden av bygglov. Han vill snabba på byggprocesserna och det är inte minst viktigt i Uppsala där antalet olika projekt är så stort. Stimulansåtgärder kan också komma att behövas, men de ska då vara noga övervägda i riktning och omfattning.

Ett Uppsala på väg mot 250 000 invånare (redan på 2030-talet) måste tillåtas att växa även på bredden. Med ett välfungerande kommunikationssystem kommer definitionen av ”centralt” att vidgas. Efter tio minuter på spårvagnen har man hunnit långt utanför det nuvarande Uppsala city.

En blivande storstad måste också ha mer än ett litet centrum, beläget mellan Fyrisån och järnvägen. Med nya stadsdelar bör det också planeras för att få in företag, köpcentrum och andra mötesplatser på kultur- och fritidsområdet. Översiktsplan 2010, beslutad i juni av kommunfullmäktige, visar på behoven men inte på alla lösningar.

Det är också viktigt att allmännyttiga Uppsalahem fortsätter att bygga 200–300 lägenheter per år, av olika typ och i olika lägen. Uppsala kommer att behöva erbjuda alla typer av bostäder för att fortsätta vara en attraktiv stad för både boende och företagande. Med nuvarande takt av tillväxt och byggande går det nätt och jämnt.

Läs mer om