Som tack för hjälpen sänks arbetsgivaravgiften med 0,24 procent och ett högkostnadsskydd för småföretagare införs. Det blir också ett tak för kostnaderna. Arbetsgivarna ska inte behöva betala mer än vad som motsvarar fyra procent av lönesumman. Dessutom slipper de betala för hela den tredje veckan av sjukskrivningen, en nyligen införd försämring som Svenskt Näringsliv hårt kritiserat.
Arbetsgivare som medverkar till att en anställd kan komma tillbaka till arbete på deltid eller får rehabilitering slipper den så kallade medfinansieringen.
Detta är nu regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet överens om. Resultatet blir att nästan inga arbetsgivare behöver få ökade kostnader, tror de tre. Bara två procent av arbetsgivare med färre än 20 anställda ska få ökade kostnader. Men var finns i så fall det ekonomiska intresset?
En stor majoritet av remissinstanserna har sänkt förslaget. Det viktigaste argumentet är det självklara: Med en stor risk för ökade kostnader kommer arbetsgivarna att tänka sig för minst två gånger innan de anställer någon som kan riskera att bli långtidssjuk. Hälsokontroll kommer att avgöra vem som anställs.
I åratal har orsakerna till de höga svenska sjukskrivningstalen diskuterats. Någon enighet har man inte uppnått. Men de stora regionala skillnaderna talar för att det är fråga om en sorts tradition. På vissa ställen, särskilt i Norrland och bland ungdomar, är det självklart att man "sjukskriver sig" när man känner sig trött, ledsen, orolig eller på andra sätt har det besvärligt.
Det finns inte många bevis för att just arbetsmiljön skulle vara avgörande.
Tvärtom pekar mycket på att andra faktorer har större betydelse. Skilsmässor, upplevelsen att man inte räcker till hemma och på jobbet, bristande självförtroende med mera spelar en stor roll. Många borde byta jobb, men kan inte av olika skäl. Ett är förstås att om man byter jobb riskerar man att tillhöra dem som först blir friställda om arbetsgivaren vill rationalisera. Det är ytterligare ett argument mot regeln sist in först ut.
I sin artikel i Dagens Nyheter om den nya sjukfinansieringen skriver arbetslivsministern Hans Karlsson att "vår nästa åtgärd" blir att skapa ett "bättre stöd för sjukskrivna så att de tryggt och enkelt kan pröva arbetsförmågan i annat arbete, kanske hos en annan arbetsgivare". Det låter bra. Man undrar bara varför denna självklara reform inte har genomförts för länge sedan. Men för att långtidssjukskrivningarna ska minska på allvar måste regeringen sluta att ständigt utpeka arbetsgivarna som enda orsak. Det är inte där man ska leta.
Sannolikt är den verkliga förklaringen till att regeringen så envist håller fast vid arbetsgivarnas skuld att det på så sätt finns pengar för staten att tjäna och att det är politiskt korrekt att skylla på kapitalisterna. Regeringen borde äntligen byta spår. Men så länge vänsterpartiet är regeringens stödparti lär det aldrig ske.