Arbetslöshetsförsäkringen bör vara en bred försäkring, tillgänglig för dem som tillfälligt är utan arbete. Så har det inte blivit. Arbetslöshetsförsäkringen omfattar allt färre, dels för att det svårt att kvalificera sig och dels för att många har rationella skäl att avstå. När Moderaterna nu vill skippa arbetsvillkoret, att man måste ha arbetat minst 80 timmar i månaden i sex månader under det senaste året, kommer fler att komma med i a-kassan. Nu återstår att korrigera ersättningsnivåerna.
Det blev ett ramaskri när a-kassan reformerades efter valet 2006. Arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin (M) konstaterade senare att ”sällan har väl någon politisk reform, så tydligt presenterad före ett val, överraskat så många”. Till en del kunde kritikstormen förklaras av att fackföreningarna kände sig hotade (a-kassan var då intimt förknippad med fackligt medlemskap), men en del av kritiken var också i högsta grad befogad.
Det första som regeringen tvingades backa om var de differentierade avgifterna, som avspeglade risken för arbetslöshet i olika yrken. Ett tak infördes för att slippa de orimlig höga avgifter som vissa yrkesgrupper drabbades av.
Nu kan det alltså vara dags att slopa arbetsvillkoret. Kravet på 80 timmar i månaden var en marginell höjning från det som gällde med den tidigare S-regeringen, men har likväl gjort det svårare för alla som jobbar skift och/eller deltid, samt ungdomar som har många olika jobb, att kvalificera sig till a-kassa. Det inkomstvillkor som nu kan införas gör det lättare för alla och blir därmed ett mer rättvist system.
Det som slutligen också bör övervägas är en höjning av taket för a-kassan. Den låga maximala ersättningen, 680 kronor om dagen, har inte höjts på många år. Förutom att ersättningen blir svår att leva på innebär nivån också att nedtrappningen av ersättningen under a-kasseperioden inte fungerar. Många får maxersättning under hela sin tid utan arbete, och har inte större skäl att söka jobb dag 300 än dag 1. Så ska det förstås inte fungera.
Hur själva inkomstvillkoret ska se ut, nivån och eventuell kombination med andra villkor, kommer att diskuteras under den pågående socialförsäkringsutredningen, som lämnar sitt slutbetänkande i maj 2013. Förväntningarna på utredningen har ökat med tiden, efter kritik mot både sjukförsäkringen och a-kassan. Alliansen vill gå till val 2014 med hållbara socialförsäkringar, som kombinerar arbetslinjen med en rättvis behandling där så få som möjligt faller mellan stolarna.
Det skadar heller inte med en fyrpartiregering som framstår som enad just för tillfället. Efter oenigheterna om ungdomsarbetslösheten, där Moderaterna i veckan gick emot Centern och Folkpartiet och sänkta ungdomslöner, var samma partier de första att ropa bifall till M-utspelet om a-kassan. Det borde också finnas förutsättningar för att få med sig Socialdemokraterna och Miljöpartiet på en uppgörelse om a-kassan, då positionerna är betydligt mindre låsta än vad sjukförsäkringen beträffar.