Dags att reformera äldrevården
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
250 000 till uppåt en halv miljon. Samtidigt har antalet som får hemtjänst nästan halverats och antalet personer i särskilt boende i den gruppen har bara ökat svagt. Så kan det inte få fortsätta.
Klart är att det fattas både personal och pengar. Men också själva organisationen av vården är problematisk. Sedan 1992 års reform, den så kallade Ädel, finns det en tydlig uppdelning mellan akut medicinsk vård som landstingen står för och i princip all annan vård som kommunerna har ansvar för. "Färdigbehandlade" patienter skickas hem och sedan blir de kommunernas ansvar.
Men många som skrivs ut till vård i hemmet är i mycket dåligt skick och behöver omfattande insatser både av hemtjänst och den öppna sjukvården, också läkarvård. Dagens personal i hemtjänsten är många gånger inte utbildad för detta. Eftersom de gamla ofta har flera svåra sjukdomar har vårdtyngden ökat dramatiskt. Sjukhemmen domineras av dementa som behöver vård dygnet runt. Övriga får sällan plats.
Den här ganska dystra bilden förstärktes av professor Mats Thorslund vid ett seminarium förra veckan i regi av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Han pekade bland annat på att det länge har varit uppenbart att möjligheterna att behandla och bota allt fler patienter inte går ihop med de begränsade ekonomiska resurser som står till buds. Här måste man alltså prioritera, men vilka behov som ska prioriteras och vilka behov som får stå tillbaka diskuteras inte. Politikerna låter tjänstemännen och läkarna ta de svåra besluten.
Det är tydligt att många av de fördelar som Ädel utlovade har inte blivit av. Mats Thorslund betonade också att vården blivit allt mer specialiserad och att det inte passar de multisjuka äldre patienterna. Många sjukhusplatser har dragits in och hembesök av läkare har i dag nästan försvunnit. En bättre samordning av olika typer av vård och omsorg skulle behövas.
Vad ska man då göra åt allt detta? Höj skatten, ropade en av åhörarna vid seminariet och fick svaret att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för ökade pengar till vården. En utredning har föreslagit att ge patienterna en vårdpeng så att patienten själv får välja vårdgivare. Det skulle medföra en hälsosam konkurrens mellan vårdgivarna och ge patienten makten. Socialminister Göran Hägglund gillar idén. Men Mats Thorslund påpekade att patienterna är mer intresserade av vilken vård de får än av vem som är entreprenören.
Ett annat problem är lagen om offentlig upphandling som innebär att kommuner och landsting måste formulera vilka tjänster som ska köpas och sedan ska de intresserade komma in med anbud. Detta har lett till att stora företag gynnas, särskilt inom äldrevården, eftersom det är komplicerat att formulera anbud och svårt för ett litet företag att konkurrera med jättarna.
Slopa i så fall anbudskonkurrensen, tycker socialministern, som tänker tillsätta en ny utredning. I Halland får patienter fritt välja var man vill vara listad. Om man är missnöjd kan man byta. Fristående aktörer får ansöka om auktorisation och får ersättning från landstinget i förhållande till hur många patienter de har. Nästa år ska Stockholms läns landsting följa efter med ett liknande system.
I Hökarängen i Stockholm har man infört länets första närvårdscentral. Geriatriker och husläkare har bildat arbetslag tillsammans med distriktssköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. Omläggningen har tagit tid att genomföra, men fungerar nu bra enligt ett reportage i Svenska Dagbladet. Flera modeller prövas ute i verkligheten, men ännu vet ingen vilket som fungerar bäst.
Nackdelen med patienternas fria val är att det aldrig går att uppfylla allas önskemål när det gäller vård. Det blir alltid fråga om prioriteringar. Det är ju inte lätt för en vanlig patient att välja entreprenör. Hur ska man veta vem som är bäst? Den charmigaste läkaren?
Det är uppenbart att de olika modellerna måste diskuteras mer och att den svåra frågan om prioriteringar måste tas med. Vilken lösning man än väljer kommer några att bli missnöjda. Det måste politikerna ta med i beräkningen.