Ansvaret delas och bollas mellan gymnasieskolor, universitet, arbetsmarknadsutbildningar, arbetsgivare, den enskilde och de politiska partierna, som tävlar om att presentera flest förslag som förhoppningsvis ska knuffa in fler ungdomar på arbetsmarknaden. Senast Centerpartiet, som på debattplats i gårdagens UNT förespråkade avdrag för it-tjänster i hemmet.
Eftersom arbetskraftsförsörjningen inte är ett särintresse för Svenskt Näringsliv – utan grunden för skatteintäkter och välfärd – är skattefinansierade utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser nödvändiga. Men det betyder inte att arbetsgivarna kan förvänta sig att enbart få skörda frukterna, utan att bjuda till lite själva.
Därför känns Volvos satsning på 1 200 utbildningsplatser inom industriproduktion för arbetslösa ungdomar uppfriskande (DN Debatt 3/4). Initiativet kommer från företaget självt och syftar till att säkra återväxten för så väl Volvo som andra industriföretag. Förhoppningsvis får satsningen ringar på vattnet så att fler följer i Volvos fotspår och erbjuder, om inte över tusen utbildningsplatser, så i alla fall ett par stycken.
Enligt Svenskt Näringslivs rapport Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?, som publicerade i måndags, är relationen mellan de högre utbildningarna och näringslivet undermålig. Det märks på studenternas liv efter avslutade studier. En tredjedel har inte ett jobb i linje med sin utbildning sex till tolv månader efter examensdagen.
Det tyder på att det inte är pengar som saknas för att få in 80- och 90-talisterna på arbetsmarknaden. Det handlar snarare om att resurserna inte används optimalt. Volvos initiativ är lovvärt och sker helt utan ekonomiskt stöd från det allmänna. I gengäld får de arbetskraft med skräddarsydd kompetens för företagets behov.
Så specialutbildad personal kan inte andra företag räkna med. Däremot skulle både gymnasie- och högskoleutbildningar kunna bli mer lyhörda för vad som efterfrågas av näringslivet och starta samarbeten med lokala företag. En annan matchningsinsats är att försöka styra studenterna mot utbildningar som efterfrågas av arbetsgivarna.
Här skulle regeringen kunna agera. För om vi vill se fler satsningar, som påminner om Volvos, kan det behövas ekonomiska morötter. Det stödet blir betydligt mer träffsäkert än halverad restaurangmoms och sänkta arbetsgivaravgifter för alla under 26 år. Dessutom ger det en signal till arbetsgivarna att det kan vara bra att börja tänka på återväxten redan nu.