MARIA MASOOMI FRISTÅENDE KOLUMNIST: Dags för Björklund att bry sig om maten

Många undersökningar visar att övervikt och fel kosthållning i de allra flesta fall är en fråga om klass- och andra sociala faktorer. Människor med högre utbildning och välstånd har bättre hälsa än de med lägre utbildning och inkomster. Det som i dagens Sverige uppfattas som hälsosam mat och som konsumeras flitigt av personer med god ekonomi och kunskap om hälsa, brukade för bara några decennier sedan kallas för fattigmanskost.
Samtidigt konsumeras dåtidens rikemanskost numera stadigt av de med sämre ekonomi och/eller utbildning - med negativa konsekvenser för deras hälsa.

När dåtidens slanka arbetare, med hårt kroppsarbete på fältet drömde om kött, socker, sötade drycker, smör och vitt bröd - vilka enbart var förunnad den stillasittande och feta överklassen - hade de enbart tillgång till (nyttiga) rotfrukter, baljväxter och surdegsbröd.
Många immigranter överger tyvärr många av sina goda vanor med flitig konsumtion av fiberrika livsmedel, på bekostnad av stor konsumtion av feta och söta produkter - vilka har hög status i deras hemländer - när de upptäcker att det finns god tillgång på de sistnämnda i Sverige.
Jag träffar ibland skolbarn jag inte kan tro är födda och uppvuxna i Sverige. Det är inte enbart den dåliga svenskan de talar eller bristen på framtidsvisioner jag oroar mig för, utan främst den livsstil och de matvanor barnen har med sig hemifrån. Dessa faktorer påverkar deras koncentrationsförmåga mycket påtagligt, men lärarna står maktlösa. Sena middagar med familj och släkt, stor konsumtion av läskedrycker, godis och kaloririka mellanmål och för lite sömn påverkar barnens välbefinnande.

Häromdagen kontaktades jag av en frustrerad sjuksköterska på en barnavårdscentral som berättade att de allra flesta av "hennes" barn antingen är överviktiga eller undernärda. Föräldrarnas dåliga matvanor, låga utbildning och förvrängda bild av vad som är nyttigt och onyttigt, påverkar barnens hälsa och prestationsförmåga. Det är dessa barn, som jag efter några år i mellan- och högstadieskolor träffar och försöker "frälsa". I hopp om att min predikan om sund livsstil, genom eleverna, når deras föräldrar och påverkar även dem i rätt riktning.
Det här är ett socioekonomiskt problem och inte ett etniskt sådant, annars skulle inte feta och undernärda personer existera bland den svenska majoritetsbefolkningen. Alla bör inse att detta inte handlar om "andras barn", utan om Sveriges framtid. Om Jan Björklund menar allvar med att skapa världens bästa skola, bör han tillsammans med folkhälso- och integrationsministern skapa förutsättningar för optimala studier. Vill man göra långsiktiga satsningar, angriper man problemets grund och inte dess konsekvenser.
Trötta och hängiga barn, som livnär sig på godis, Red Bull och Coca Cola, kan aldrig prestera på den nivå som ministern efterlyser.