Under 2009 och första halvan av 2010 var rutavdraget, skattereduktionen för hushållsnära tjänster, en av de mest infekterade politiska frågorna i Sverige. Diskussionen handlade mest om hur många jobb som skapades, om förekomsten av svartarbete i hemmen hade minskat och om vilka inkomstgrupper som använde avdraget.
Debatten kulminerade i mars 2010. Socialdemokraterna hade ett kongressbeslut från 2009 på att avskaffa rut, men nu hade acceptansen ökat i samhället. S och MP vacklade inför utsikten att förlora röster, men den rödgröna linjen blev till slut ändå att rut skulle bort. In i det sista söktes alternativ för att blidka medelklassväljaren i storstaden, med känt resultat: det hånade förslaget om butler i tunnelbanan. Sedan blev det tyst.
När Skatteverket nu kommer med ett slags facit över hur det har gått (?det har nu gått så lång tid att det går att analysera?) är intresset på ytan ganska lågt. Men om det kommit fram uppgifter som belagt något av den kritik som förekommit mot rutavdraget hade sannolikt debatten tagit fart igen.
?Skatteverket har märkt av ett stort externt intresse för statistik om nyttjandet av husavdraget. Rapporten innehåller därför även en dokumentation av avdragets utveckling över tiden samt en allmän beskrivning av köpare och utförare ...?, skriver Skatteverket. Lägg till detta att det nu går att se hur rutavdraget påverkat svartarbetet i sektorn och man får en fullständig bild över avdragets betydelse.
Antalet köpare av ruttjänster har fördubblats varje år sedan starten 2007. Då (avdraget trädde i kraft vid halvårsskiftet) använde 46 000 hushållstjänsterna, året därpå 92 000, 2009 185 000 och i fjol 326 000 personer. Statistik för årets fem första månader visar på en uppgång med ytterligare 20?25 procent.
Rutavdraget är alltså populärt och väletablerat. Skatteverket visar också att de flesta av kritikernas profetior om rutavdraget kommit på skam. Enligt dessa skulle avdraget skapa få nya jobb och användas av välbeställda storstadsbor som inte har tid att städa själva. Men så här blev det:
* Rut har skapat omkring 10 000 nya arbetstillfällen
* Pensionärer står för 35 procent av köpen (och 24 procent av summan)
* Två tredjedelar av köpen görs av personer med en inkomst under gränsen för statlig skatt, 380 000 kronor. Tyngdpunkten ligger förvisso på de högre inkomsterna där tio procent av alla använder rut. För de lägre inkomsterna är motsvarande siffra fyra procent.
* Rut är populärast i Stockholm som har 21,4 procent av befolkningen och använder 29,1 procent av hushållstjänsterna. Men fördelningen i landet i övrigt är relativt jämn.
Ett av de viktigaste argumenten när rutavdraget infördes var att det skulle göra svarta jobb vita. Skatteverket har jämfört två intervjuundersökningar, en om svartarbete från 2005 och en med rutköpare 2010, och konstaterar att det finns en kärna av svartköpare som skulle återgå till svarta tjänster om rut avskaffades. 60 procent av de svarande kan tänka sig detta.
Det enda parti som tagit konsekvenserna av utvecklingen är Miljöpartiet som gjorde helt om i vårbudgeten. Rutavdraget har visat sig fungera ganska bra, sade den ekonomiskpolitiska talespersonen Mikaela Valtersson. MP påverkades sannolikt också av två undersökningar som visade att 72 respektive 78 procent av befolkningen instämde helt eller delvis i påståendet att rut ska finnas kvar.
Men S har som sagt sitt kongressbeslut och Håkan Juholt kommer att krävas på besked till valet om tre år. Detta blir ett i raden av svåra beslut för partiledaren om han ska tillfredsställa både väljare och medlemmar.
Tiden talar ändå för en utfasning av rut. I längden går det inte att subventionera en hel bransch med 50 procent, en bransch där arbetskostnaden är helt dominerande. Skatteverkets rapport visar att 43 procent skulle köpa lika mycket tjänster om avdraget halverades till 25 procent, 30 procent skulle köpa ?mindre?. Dessa siffror kommer troligtvis att stiga och avdraget kan trappas ned utan svåra konsekvenser för branschen. Efter fyra år talar ingen nedsättande om ?pigtjänster? längre. Hushållstjänsterna går en ljus framtid till mötes, med eller utan rut.