Demokrati men inte utan frihet!
världen blir bara bättre och bättre. I alla fall att döma av den rapport som den amerikanska tankesmedjan Freedom House presenterade i förra veckan.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Freedom House bedömer varje år 192 länder med avseende på respekten för politiska rättigheter och medborgerliga fri- och rättigheter. Om medborgarnas politiska rättigheter upprätthålls är landet i fråga en demokrati enligt den definition Freedom House använder.
Detta räcker emellertid inte för att landet ska anses som fritt. För att hamna i kategorin fria länder måste landet i fråga också ha trosfrihet, ekonomisk frihet, pressfrihet etc.
Årets huvudtrend i rapporten gäller Mellanöstern. Trots att regionen förblir ett av problemområdena vad gäller demokrati och frihet, går utvecklingen i alla fall i positiv riktning.
Aldrig tidigare har länderna i Mellanöstern klarat sig så bra i de undersökningar som Freedom House utför. Förbättringen beror bland annat på Saddam Husseins fall, den demokratiska omvälvningen i Libanon efter den syriska arméns utmarsch och det nya palestinska styret.
Det finns mycket att kritisera när det gäller USA:s interventioner i Mellanöstern. Men som Freedom House konstaterar har insatserna i alla fall bidragit till ökad frihet och demokratisering i regionen, resultat som de flesta borde kunna känna glädje över.
Till trenden i Mellanöstern kan adderas den positiva utvecklingen under senare år i Indonesien, Turkiet, Senegal med flera länder, alla med muslimsk majoritet. Sammantaget är denna utveckling, som Freedom House understryker, ett bra argument mot alla dem som påstår att islam inte går att förena med demokrati och frihet.
Det innebär naturligtvis inte att bilden som helhet bara är ljus. I de 45 länder som klassas som icke-fria i undersökningen, lever över två miljarder människor under dagligt förtryck. Inte minst i Mellanöstern hotar terror, fattigdom och etniska motsättningar ständigt de små framsteg som gjorts. Kampen för demokrati och frihet måste här bokstavligen vinnas varje dag.
Men detta gäller även ett land som Sverige. Trots högsta betyg både när det gäller politiska rättigheter och medborgerliga friheter bör vi inte bara slå oss för bröstet. Problemet med bristande integration av etniska minoriteter lyfts fram av Freedom House som en utmaning för de politiska institutionerna i länderna i väst, ett problem som visat sig högst verkligt också i Sverige.
Uppgiften att verka för ett fritt och demokratiskt samhälle blir inte lättare av att relationen mellan demokrati och frihet är långtifrån problemfri. Genom att hålla isär begreppen demokrati och frihet, gör Freedom House en viktig distinktion.
Demokrati, i betydelsen allmänna och fria val mellan konkurrerande partier, betyder inte automatiskt att medborgerliga fri- och rättigheter kommer att respekteras. Det är upp till den valda majoriteten att avgöra hur fritt samhället ska vara.
Det har förekommit att folkvalda använt sin makt för att inskränka människors grundläggande friheter. Ett nutida exempel är Rysslands president Vladimir Putin. Putin är obestridligen vald till sitt ämbete med en stor majoritet av väljarna bakom sig. Men han har i sin ämbetsutövning flera gånger så grovt åsidosatt grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter att Freedom House sedan ett år tillbaka definierar Ryssland som ofritt.
Detta är viktigt att ha i åtanke när vi betraktar de länder som nu tar sina första stapplande steg mot demokrati. När folken i dessa länder gör sin röst hörd finns ingen garanti för att de valda ledarna kommer att respektera människors grundläggande fri- och rättigheter.
I respekten för demokratin ingår att folket i varje land måste få bestämma vilken inriktning de vill ha på politiken, liksom att de får ta på sig ansvaret för att rätta till de misstag som begås. Men ett fundamentalt krav på varje samhälle som gör anspråk på att vara fritt och demokratiskt är samtidigt att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter upprätthålls. En god demokrati är alltid liberal.