Ibland dock Àven för övriga Europa. Vissa hÀvdar att andra europeiska stater nu Àr sÄ förberedda att en grekisk ÄtergÄng till drachma inte pÄverkar oss sÀrskilt mycket. Fast Spanien kan dras med i fördÀrvet. Och dÄ stryker Italien flagg.
Andra pÄstÄr att nÀr den grekiska vÀnstern snurrat fÀrdigt pÄ revolvermagasinet och satt pistolen mot Greklands tinning, dÄ ryggar övriga EU-stater förfÀrade tillbaka och skickar Ànnu ett lass pengar till grekerna.
Jag skriver inte för att sia om utgÄngen utan för att peka pÄ det som förvÄnar mig mest.
Först dÄ varningarna för att alla greker vid en övergÄng till drachma kommer att tömma sina bankkonton. Det Àr möjligt, kanske sannolikt, att grekiska smÄsparare i sista stund försöker fÄ ut de tillgÄngar man inte redan gömt i madrassen. Men alla som Àger ett vÀsentligt kapital har redan sett om sitt hus. De förmögnas tillgÄngar finns i utlÀndska banker, lÄngt bortom grekiska skattemyndigheters eventuella rÀckvidd. Vad göras skall Àr redan gjort.
Det andra Àr det svenska VÀnsterpartiets förbehÄllslösa uppslutning bakom den grekiske vÀnsterledaren Tsipras, som lovar att stÀlla in alla skuldbetalningar, anstÀlla ytterligare 100 000 i statlig tjÀnst och upphÀva beslutet om höjda pensionsÄldrar, och vars parti kan bli Greklands största efter nyvalet nu i juni.
Det Àr naturligtvis sÄ att de sÀmst lottade i Grekland drabbas mest av misskötseln av den grekiska statsadministrationen. Denna grupp av plÄgade mÀnniskor vÀxer för var dag och bildar en skara som lÀtt följer första bÀsta rÄttfÄngare med rÀtt melodi i pipan.
Vad den svenske vÀnsterledaren Jonas Sjöstedt inte sÀger Àr att om grekerna lÀmnar euron föses först och frÀmst de minst bemedlade obarmhÀrtigt ut i kylan. Inflationen som följer blir svÄrstyrd och drabbar frÀmst alla som inte har fasta tillgÄngar eller euros. Ett grekiskt uttÄg frÄn euron kommer att dramatiskt vidga gapet mellan dem som har och dem som inte har. Och det i ett land dÀr klyftorna ur ett svenskt perspektiv redan Àr mycket djupa.
VÄr svenske vÀnsterledares hurrarop ljuder över en marschvÀg som leder fattiga greker ner i ett elÀnde som det kommer att ta tiotals Är att lÀmna. Han talar om behovet av ett ordnat uttÄg ur euron. Som om detta vore möjligt nÀr dammluckorna vÀl öppnas.
En acceptabel grekisk framtid förutsÀtter troligen bÄde europeisk tvÄngsförvaltning och en internationell socialhjÀlp, som klarar att hÄlla misÀren utanför dörren medan de finansiella lÀckorna tÀtas. Att klara denna balansakt krÀver en solidaritet mellan mÀnniskor och lÀnder i Europa, som just nu tycks vara svÄr att uppbÄda.
För övrigt anser jag att Gotland mÄste försvaras.