Arbetslöshet, öppen arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, långtidsarbetslöshet och arbetslöshet med ”det gamla måttet”. Sätten att mäta arbetslösheten är många. Därmed är också sätten att framställa sig själv i god dager, och den politiska motståndaren i dålig dager, många. Just för tillfället är det dock särskilt svårt för oppositionen, då alla siffror pekar åt rätt håll.
Arbetsförmedlingens senaste statistik (för maj 2011) visar att arbetslösheten på ett år sjunkit med en procentenhet, till 7,3 procent. Alltmer tyder på att Sverige är på väg ned mot nivåer som inte setts sedan 1980-talet. Men det förutsätter naturligtvis att den ekonomiska utvecklingen i övriga Europa och USA inte försämras ytterligare. En skuldavskrivning i Grekland kan starta en reaktion som gör att också prognoserna i Sverige måste revideras.
Sju procents arbetslöshet låter ändå ganska mycket. Uttrycket ”massarbetslöshet” användes också i förra veckans partiledardebatt. Många minns Göran Perssons löfte om ”fyra procent”, men då handlade det om det gamla arbetslöshetsbegreppet, procent av arbetskraften. Nu räknas alla som vill jobba något, såväl studenter som pensionärer, in i det gemensamma EU-måttet.
Ett annat uttryck som hördes i partiledardebatten var att ”långtidsarbetslösheten biter sig fast”. Det stämmer inte heller. Långtidsarbetslösheten har sjunkit med nästan 20 procent på ett år, dubbelt så mycket som den totala arbetslösheten. Inte heller ungdomsarbetslösheten är längre ett lika effektivt slagträ för oppositionen då den den sjunker snabbare än den totala arbetslösheten. Dessutom sjunker långtidsarbetslösheten för unga snabbare än den totala långtidsarbetslösheten.
Det finns ett område där det finns anledning att vara bekymrad och det är svårigheten för utrikesfödda att få jobb, även i dessa goda tider. Visserligen är det något fler som får jobb nu, men arbetslösheten för hela gruppen ligger stilla. Och nästan en tredjedel av de som befinner sig i den kritiserade fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin är av utländsk härkomst.
Men här är det besvärande tyst, även från oppositionen. Skälet till det kan vara att lösningen är en komplicerad väv av integration, språkkunskaper och åtgärder mot ren diskriminering på arbetsmarknaden. Dessutom visade ESO-rapporten nyligen på inlåsningseffekter av föräldraförsäkring och vårdnadsbidrag som leder till att sysselsättningen för kvinnor födda utanför Europa ligger under 50 procent.
Här hjälper inga snabba lösningar. Inga praktikplaster, utbildningsplatser eller andra åtgärder i världen kan avhjälpa det faktum att vissa inte vill anställa någon av utländsk härkomst, eller att vissa av utländsk härkomst av olika skäl inte vill bli anställda. Ändå är en medverkan från denna grupp väsentlig för att lösa personalbristen i stora samhällssektorer framöver, och för att arbetslösheten ska pressas tillbaka ytterligare.
En lösning är att sluta betrakta hela gruppen utrikesfödda som offer som ”står långt från arbetsmarknaden”. En svenskfödd som inte jobbat på fem år står verkligen långt från jobb, medan en flykting som kom till Sverige för fem år sedan haft fullt upp med att anpassa sig till helt nya förhållanden och ett nytt språk. Men i förlängningen hotar naturligtvis passivitet även i den här gruppen.
UNT skrev nyligen (15/6) om projektet Utsikten på Nybyvision i Uppsala. Av 89 personer födda utomlands, en majoritet kvinnor, har 54 fått jobb och nio börjar en utbildning efter två år. Alla kom dit genom remiss från socialtjänsten och hade under flera år haft socialbidrag.
Det som genomsyrat hela projektet tycks ha varit att man tagit till vara deltagarnas egna drivkrafter att vilja förändra sitt liv, att försörja sig och sin familj. Genom den längre projekttiden har också individuella färdigheter tagits fram, vilket ökar sannolikheten att hamna på rätt plats och få behålla jobbet genom en fast anställning.
Att se och lära från Utsikten kan vara ett recept mot såväl arbetslöshet som personalbrist och barnfattigdom. Till att börja med måste politikerna då börja tala mer om den här arbetslösheten, och mindre om den som konjunkturen ändå till stor del tar hand om.