Det är kunskap det handlar om!
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Komvux, som var tänkt som en möjlighet för personer utan gymnasieutbildning att fortbilda sig, har alltmer blivit en uppsamlingsplats för gymnasielever som misslyckats med sina studier.
På skolfronten intet nytt alltså. Skolverkets studie utgör bara den senaste i en rad av larmrapporter angående situationen i den svenska skolan.
Att situationen är dålig verkar de flesta, oavsett politisk hemvist, vara överens om. Försämrade elevprestationer, disciplinproblem, förfallna skolbyggnader och lärare som verkar känna sig maktlösa och nedtyngda av ansvar på samma gång, är några av inslagen i den bild som ständigt målas upp av den svenska skolan.
Bildens sanningshalt går att ifrågasätta. Katastrofscenarier har en tendens att snabbt förvandlas till politiska mantran. Det är lätt att bli anklagad för att inte ta problemet på allvar, om man ger sig i kast med att försöka nyansera den uppmålade bilden.
Sanningen är naturligtvis att många klarar sig utmärkt i den svenska skolan och att kvaliteten på undervisningen och nivån på resultaten varierar starkt mellan kommuner, skolor och inte minst mellan klasser.
Det innebär inte att situationen inte skulle vara allvarlig. Det är genom att inhämta grundläggande kunskaper och färdigheter i skolan som människor utvecklas till självständigt tänkande och agerande medborgare. Att skolan uppenbarligen brister i denna sin viktigaste uppgift är naturligtvis oacceptabelt.
Vad kan då göras? Här går meningarna, som vanligt, isär. Socialdemokraterna talar mest om ökade resurser. Skolverket är inne på samma linje och vill tillföra mer medel till gymnasieskolan. Problemen på gymnasienivå är emellertid bara symtom på en bristfällig grundskoleutbildning. Om resurser ska tillföras bör de i så fall hamna där de gör mest nytta, i grundskolan.
Men mer resurser löser inte av sig självt de problem som hemsöker den svenska skolan. Detta har de borgerliga partierna för länge sedan insett och föreslår: mer fokus på kunskap, högre krav på eleverna, betyg på ett tidigare stadium, en stärkt och tydlig lärarroll och mer utvärdering av skolornas verksamhet. Så ser de viktigaste förslagen från den borgerliga sidan ut.
Dessa må framstå som begränsade för dem som inte nöjer sig med något annat än världens bästa skola. Men sådana drömmar leder ingen vart.
Det handlar snarare om, som Niklas Ekdal påpekar i söndagens DN, att undvika de grundläggande misstagen, för att betydligt bättre resultat ska kunna uppnås.
Ur det perspektivet räcker den borgerliga alliansens förslag långt. En god början på en skolreform skulle vara att helt enkelt fastställa vad som är poängen med skolans verksamhet, nämligen att lära ut grundläggande kunskaper och färdigheter. Att det ska behöva inskärpas säger det mesta om dagens skolpolitik.