Fortfarande finns det en diskussion på vetenskaplig nivå om hur stor del av den konstaterade uppvärmningen av jorden som beror på människan och hur mycket som beror på mer naturliga orsaker. Men i praktiken spelar det ju ingen roll.
Huvudsaken är att jorden blir allt varmare och att det kan få stora konsekvenser i form av fler öknar, höjd havsnivå och fler farliga oväder och översvämningar. Här i Sverige gäller det främst att motverka höjda nivåer i Vänern och Mälaren och att förbereda oss för det varmare klimatet. Om inte uppvärmningen i stället leder till att Golfströmmen vänder så att vi får betydligt kallare klimat, förstås.
Sverige ser ut att komma relativt billigt undan jämfört med Sydeuropa, som enligt somliga forskare kan få ökenklimat, och Afrika, där stora delar riskerar att bli helt obeboeliga. Vi måste kanske räkna med stora skaror av miljöflyktingar i det mer beboeliga norra Europa.
Men vad kan vi göra för att om möjligt hejda hastigheten i uppvärmningen? Somliga domedagsprofeter i miljörörelsen är klara med sitt svar: Vi måste gå tillbaka till ett samhälle som liknar 1800-talet. Det innebär minskade transporter av människor och varor, kraftigt minskad bilism och flygtrafik, mindre bostäder och enbart ekologisk mat, lokalt odlad. Det är skogen och åkrarna som ska rädda oss. Förre statsministern Göran Persson är en stor vän av bioenergi, liksom böndernas organisation LRF.
Men många seriösa forskare blir alltmer överens om att miljörörelsens och böndernas förslag inte alls är någon bra lösning. Ska vårt lands energiproblem lösas med bioenergi måste skogar och åkrar gödslas hårt. Det innebär att naturen förstörs och att sjöar och hav drabbas av förgiftning på grund av överflödig
gödsel som rinner ut i vattendragen. Inte ens med omfattande gödsling kommer vi att klara energiförsörjningen.
Nej lösningen på våra energiproblem är i stället en energikälla som aldrig tar slut och som kan användas av alla till alla tänkbara ändamål, nämligen solen.
Nu har vi ju inte så mycket solsken här i landet. Tanken är inte heller att lösa problemen enbart med solceller. Framtidens energikälla för biltrafik och flygplan är vätgas som framställs med solens hjälp. Bränsleceller med vätgas finns redan som energikälla för bilar och bussar, även om det är mycket dyrt.
Utvecklingen av framställningen av vätgas är långt ifrån färdig. Det finns flera olika modeller som alla fortfarande är på forskningsstadiet. Det kommer att ta tid, som några Uppsalaforskare betonade i ett mycket intressant program i SVT på söndagskvällen. Men de var helt övertygade om att framtiden tillhör vätgasen.
Men vad gör vi då under tiden? Det vore fel att förstöra miljön med en stor satsning på bioenergi, menar Lars Bern, ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin, i en artikel i Svenska Dagbladet i går. Många forskare delar hans åsikter.
Marken behövs för ett modernt och högeffektivt jordbruk. Den odlingsbara marken räcker helt enkelt inte till för ekologiskt jordbruk. Enligt Lars Bern är jordens befolkning redan fyra gånger större än vad jorden kan föda genom ekologiskt jordbruk. Därför måste moderna metoder till för att få hög avkastning i jordbruket på begränsade arealer. Resterande mark behövs för återbeskogning och återställande av en hållbar biologisk mångfald, menar han. Biomassa är en återvändsgränd.
Sol, effektivare vatten- och vindkraft och en rejäl satsning på kärnkraft är vad som krävs på kortare sikt. Kärnkraftens miljöproblem är trots allt ett litet hot jämfört med de allvarliga klimatförändringar som sannolikt väntar oss under kommande årtionden.
Men framför allt gäller det förstås att hela världen inser problemet. Det händer ingenting avgörande förrän åtminstone en stor del av världens ledare inser allvaret och vill göra något åt problemen. Det gäller inte minst världens största miljöbov, USA.
gunvor.hilden@comhem.se