Det är viktigt att rösta
Folkomröstningen på söndag genomförs som planerat. Både bland allmänhet och politiker är enigheten stor om att det är ett riktigt beslut. En mördare med eller utan politiska motiv ska inte kunna kortsluta den demokratiska processen.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
@3a Text:Det finns, inte minst efter det som nu har hänt, starka skäl för en prövande diskussion om folkomröstningar som politisk metod i en parlamentarisk demokrati. Men den omröstning som nu hålls är utlyst av riksdagen i sedvanliga demokratiska former. Att delta i folkomröstningen är ett sätt att visa att man sluter upp bakom legitimiteten i parlamentariska beslut. Vilket resultatet än blir och hur det än kan komma att tolkas så är det viktigt att omröstningen äger rum.
Debatten inför folkomröstningen har under den senaste månaden varit intensiv. UNT har på ledarplats sedan länge tagit ställning för ett ja, men samtidigt bemödat sig om att så långt det över huvud taget varit möjligt på debattplats ge utrymme för inlägg från båda sidor. När valkampanjerna avblåstes i torsdags hade nästan lika många inlägg från ja-sidan som från nej-sidan publicerats, från ledande nationella debattörer lika väl som från lokala företrädare för de två
linjerna. Både ja- och nej-inlägg togs bort ur fredags- och lördagstidningarna som en konsekvens av mordet på Anna Lindh.
Att UNT tagit ställning för ett ja betyder inte att tidningen underkänner alla de argument som används av olika nej-förespråkare eller instämmer i allt som sagts av olika ja-anhängare. Det har förekommit betydande överdrifter och många alltför tvärsäkra uttalanden från båda sidor under kampanjen — bl a när det gäller de förmodade ekonomiska konsekvenserna av ett ja eller ett nej. Det går förvisso att peka på vissa sannolika — och enligt UNT:s bedömning i huvudsak positiva — effekter av en övergång till euron, men dessa är långsiktiga och kan inte i förväg preciseras i siffror.
Tidningens huvudargument ligger på ett annat plan. EU-projektet syftade redan från början till att skapa stabila förutsättningar för demokrati och fred genom att samla Europas länder kring gemensamma mål för den ekonomiska utvecklingen. Den ambitionen har efter det kalla krigets slut — mycket till följd av svenska insatser (t ex för Baltikum) — kommit att omfatta hela Europa. EU är i dag den helt dominerande arenan för politiskt och ekonomiskt samarbete i vår del av världen. Euron framstår i det perspektivet som både ett redskap för integration och ekonomisk öppenhet och en symbol för en mer övergripande europeisk samhörighet.
Efter de stora insatser som svenska politiker från flera partier gjort för att öppna EU för nya demokratier i det gamla Östeuropa skulle det kännas egendomligt om just Sverige, i ett skede när detta arbete börjar krönas med framgång, skulle ta ett steg tillbaka. Vi har ju redan vid inträdet i EU godkänt planerna på en gemensam valuta.
Frågan är också vad som händer med vår nationella självbild. Vårt välstånd har alltid byggt på handel och vår kultur är beroende av öppenhet mot omvärlden. Svenska politiker och diplomater har gjort väsentliga insatser för fred och mänskliga rättigheter. Internationella organisationer av olika slag har alltid kunnat betrakta Sverige som en lojal och engagerad medlem.
@3a Text:Det går att kritisera EU för mycket — men det gäller också för FN och andra organisationer där Sverige deltar. Det är sant att EU bara omfattar en del av världen. Många kan tycka att vårt verkliga intresse ligger i öppenhet på ett större plan än det europeiska. Men motsättningen är skenbar. Genom ett fullvärdigt medlemskap i EU växer i själva verket Sveriges möjligheter att också spela en roll i de större internationella sammanhangen.
Andra kan argumentera annorlunda eller bedöma olika arguments tyngd på ett annat sätt. Partier och kampanjorganisationer ger också i dag information och svar på frågor om sin inställning. Demokratins storhet är att
den ger varje väljare möjlighet att själv bedöma hållbarheten i de resonemang till stöd för olika ståndpunkter som förs av politiker och partier, av intresseorganisationer och i tidningsledare.
På valdagen räknas alla röster. Delta i valet och avgör vilka argument som väger tyngst just för dig.
Genom att delta i folkomröstningen kan vi alla visa att vi avvisar våld och sluter upp bakom det demokratiska systemet. På valdagen kan alla ta ställning till de argument som framförs av partier och politiker, av intresseorganisationer och i tidningsledare.