Det går att bråka om exakt hur hög den svenska arbetslösheten är. Men det finns knappast någon som inte hävdar att den är för hög eller att långtidsarbetslöshet skulle vara någonting positivt. Detsamma gäller åsikten att utbildning och arbetslöshet hänger ihop.
Enligt en undersökning från TCO har nästan hälften av de arbetslösa ungdomar som saknar en gymnasieutbildning aldrig haft ett jobb. Och bland unga socialbidragstagare har 70 procent inte uppnått målen i grundskolan. Att fler går ut gymnasiet med fullständiga betyg är en av flera förutsättningar för en lägre ungdomsarbetslöshet. Men att uppmärksamheten riktas mot gymnasiet betyder inte att det är där som satsningarna måste göras.
TCO har både målet och vägen dit klara för sig: ”År 2020 ska 95 procent av en årskull ha uppnått målen för en gymnasieutbildning vid 25 års ålder.” Ambitionen är det inget fel på, men vägen dit är inte lika självklar. I en debattartikel på DN Debatt (24/11) föreslår man att det inrättas särskilda utbildningscentrum dit arbetslösa ungdomar ska slussas från Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Det ska utvecklas handlingsplaner och mentorer ska tillsättas.
Det är bara det att möjligheten att läsa in högskolebehörighet på komvux fortfarande finns. Både konsekvenserna av och orsakerna till neddragningarna av antalet komvuxplatser har medvetet misstolkats av oppositionen. TCO: s förslag skulle dessutom vara kostsamt. Pengarna från satsningarna på utbildningscentrum gör bättre nytta på annat håll - under de första skolåren.
Det är viktigare, lättare (och sannolikt även billigare) att förhindra att någon hamnar efter under de första skolåren än att hjälpa någon efter tolv skolår. Därför hamnar även veckans andra skolpolitiska utspel lite snett. Lärarnas Riksförbund riktar visserligen in sig på de tidigaste skolåren, men väljer att fokusera på att införa ytterligare ett skolår.
Redan i dag går 95 procent av landets sexåringar i förskoleklass. Detta vill Lärarnas Riksförbund göra obligatoriskt, och därmed skapa en tioårig grundskola.
Egentligen borde förslaget kunna bli verklighet. Det stöds av Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Centern, men Kristdemokraterna blockerar frågan. Men även utan ett tionde skolår går det att dels höja förskoleklassernas pedagogiska kvalitet ytterligare, dels satsa större resurser på de tidiga skolåren.
På kort sikt kommer det inte att påverka de dystra utsikterna på arbetsmarknaden. Då har regeringens gymnasiereform med en tydlig satsning på yrkesförberedande program bättre förutsättningar. På lite längre sikt är det dock tydligare utvärdering och uppföljning, fler välmotiverade och välbetalda lärare och kommuner som vågar satsa på skolan som kan göra skillnad. Det är viktigare än särskilda ungdomscentrum och ett tionde skolår.