Det blir ingen sänkt skatt på spriten

Uppsala2005-08-17 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
På tröskeln till budgetförhandlingarna, när miljarderna som stödpartierna vill sprätta ut redan yr i luften, avlevererade statsminister Göran Persson i en SvD-intervju i går ett av årets mest förutsägbara besked.
Efter att i månader ha tövat och tvekat satte han i går till slut ner foten. Göran Persson vill ha ett beslut om sänkt skatt på spriten redan i höst. Därmed ansluter han sig, i varje fall i princip, till det förslag som alkoholutredaren Kent Härstedt redan för åtskilliga månader sedan lade fram.
Kent Härstedt vill se en sänkning av skatten på sprit med 40 procent och på vin och öl med 30 procent. Statsministern är inte säker på att det behövs någon sänkning av skatten på vin och öl, och anger inte heller någon siffra för spriten. Men färdriktningen är densamma.
Motivet är omsorg om den svenska alkoholpolitiken. Med sänkt skatt på spriten blir det mindre lönsamt att föra in billig sprit från utlandet och uppbyggnaden av en svart marknad, med kriminalitet och annat elände i släptåg, motverkas.

Det är ett rimligt resonemang i det tvångsläge som Sverige hamnat i efter inträdet i EU, och som förmodligen hade varit något lättare att hantera om de år då Sverige var undantaget från EU:s införselregler hade utnyttjats till att tänka framåt på hur övergången till EU-reglerna skulle kunna bli så ändamålsenlig som möjligt — i stället för att bara låta tiden rinna i väg.
På motsvarande sätt ligger det en fara i att det fått dröja så länge efter Härstedts utredning innan statsministern kunnat samla sig till ett ställningstagande.
Till saken hör ju också att det är milt talat osäkert om det blir något förslag ens i höst. Det finns, för det första, ingen enighet inom socialdemokratin. Ilskna protester kom redan i går från kvinnoförbundet och broderskaparna.

För det andra är inte heller stödpartierna med på noterna. Både vänsterpartiet och miljöpartiet satte redan i går, föga överraskande, klackarna i backen på ett sätt som inte kan missförstås.
Även om det möjligen skulle gå att räkna in en majoritet i riksdagen för sänkta alkoholskatter — moderaterna lär rent teoretiskt vara med på noterna — är det av en rad skäl omöjligt att tänka sig en uppgörelse över blockgränsen.
Kommunistledaren torpederade sålunda sådana tankar redan i går. En uppgörelse över blockgränsen om alkoholskatten innebär att det inte finns någon uppgörelse mellan vänsterpartiet och socialdemokraterna om budgeten, meddelade Lars Ohly mycket tydligt. Och miljöpartiet lär inte ha någon avvikande mening.
Därmed är naturligtvis dörren stängd redan i utgångsläget. Rimligen innebär det också att den svenska alkoholpolitiken förblir hängande i luften över valet och rimligen även en rätt lång tid därefter.
Om vänsterkartellen skulle vinna valet består dagens dödläge. Vinner de borgerliga valet återstår det att se hur snabbt man hinner ordna anletsdragen i alkoholfrågan. För dagen profilerar sig i vart fall kristdemokraterna som mycket tydliga motståndare till skattesänkningar — och den hållningen lär ha stora sympatier även inom folkpartiet och centern.

Därmed inte sagt att läget behöver vara låst för tid och evighet, även 0m man nog måste räkna med att dagens allmänna situation inom EU kommer att bestå under rätt lång tid — vilket de som hårdnackat vägrar varje skattemässig anpassningsrörelse borde betänka.
Men på några års sikt kan det mycket väl hända att ökande alkoholskador medför en ökad förståelse inom allt fler länder för att en mer restriktiv alkoholpolitik har sina uppenbara poänger i form av en förbättrad folkhälsa.
I flera av de nya EU-länderna med traditionell hemvist i brännvinsbältet såsom Estland, Lettland, Litauen och Polen, kan man se än så länge mycket svaga tendenser till änd­rade dryckesmönster i riktning mot en mer "västeuropeisk stil" där vinet ökar sin andel på vodkans bekostnad.

Sänkt spritskatt skulle behövas för att staga upp den svenska alkoholpolitiken. När det av allt att döma inte kan bli av är det så mycket viktigare att andra delar av alkoholpolitiken drivs med kraft och kreativitet.
Läs mer om