BO PELLNÄS: Det förfärliga året 2008

Det är lätt att i tidens malström känna sig som en skeppsbruten, klamrande sig fast vid hoppets vrakspillra i stormens vågor. Det gångna årets finansiella kris var värre än t o m det holländska tulpanpyramidspelets krasch på 1600-talet. Summorna i rubrikernas undergångsversaler trotsar ens förstånd. Tal som "tusentals miljarder" överskrider vad som är möjligt att föreställa sig.
Som om inte detta vore tillräckligt, bryter vid årets slut ännu ett krig ut i Mellanöstern. Ett i raden som inte löser några problem. Utom möjligen att förstärka positionerna för båda sidors fundamentalister.
På tisdag i nästa vecka installeras USA:s nye president. Att en färgad kandidat kunde väljas är något som förändrar den amerikanska politikens förutsättningar. De bakomliggande orsakerna till att detta kunde ske måste dock sägas ha varit extraordinära. Bush-administrationen har på ett obegripligt sätt förött det man ärvde när man tog över makten. Under den längsta högkonjunktur USA har upplevt lyckades republikanerna med konststycket att skapa stora underskott i budgeten, finansierade med lån från sparsamma kineser. Ett kostsamt och orättfärdigt krig i Irak har förts på kredit och samtidigt har Bush sänkt skatterna. Mest för de rikaste amerikanerna. Samtidigt har han våldfört sig på demokratins rättsprinciper genom att tillåta tortyr, genom att fängsla människor i åratal utan åtal och genom ett lögnaktigt agerande i säkerhetsrådet.
USA:s anseende har aldrig varit lägre.
Kanske var Bush bara en stark faders svage son, en amerikansk Erik XIV, beroende av sin sluge och illvillige rådgivare, i ett drama iscensatt med Dick Cheyney i rollen som Göran Persson!

I den mån vi är beredda att be, är det befogat med en bön för Barack Obama när han nu tillträder. Så höga förväntningar har sällan mött en ny president. Hur han kommer att lyckas påverkar inte bara världsekonomin utan även demokratins framtida förutsättningar. Insikten om att USA måste ha nära band till världens alla fria stater, måste kunna tala med alla stater och återta ett moraliskt ledarskap står klart för dem som nu träder till i den nya administrationen. Men den finansiella härdsmältan kan komma att stå i vägen för många behjärtansvärda avsikter. Det är därför viktigt att alla goda krafter stiger fram och stödjer Obama med allt som är rimligt att erbjuda.
Den Europeiska Unionen kan trovärdigt företräda en balanserad lösning på det israelisk-palestinska dramat. EU kan underlätta den dialog som den nye amerikanske presidenten säger sig vilja ha med Iran. Utan en sådan dialog blir det omöjligt att skapa en hållbar fred i Mellanöstern, vilket är vår tids viktigaste fråga. Misslyckas han kan vår egen välfärd och säkerhet hotas, fortare än isen smälter i Arktis. EU-motståndet hos många svenskar är mot den bakgrunden svårbegriplig.
För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.