Det gåtfulla fartyget
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
Journalistiken kring den påstådda kapningen lämnar en del övrigt att önska. Marinens sjöbevakningscentraler på Gotland och i Karlskrona följde faktiskt fartyget på radar under hela dess passage genom Ös-tersjön. Man noterade de kraftiga girar som gjordes inne på svenskt territorialvatten och att fartyget senare, på internationellt vatten, i stort sett drejade bi eller rörde sig mycket långsamt under nästan fyra timmar. Av denna anledning anropade Karlskrona fartyget för att höra om man behövde hjälp. Arctic Sea svarade att man hade maskinproblem men ingen hjälp behövde. När fartyget återtog sin kurs söderut fann Karlskrona att man inte hade anledning att vidta ytterligare åtgärder. Frågan man ställer sig är dock varför inte Kustbevakningen rutinmässigt har tillgång till all information vid våra sjöbevakningscentraler.
Marinen har inte på sin radar sett något som kunde vara en gummibåt, men det är redan i lugnt väder svårt att fånga ett så litet eko. Nu blåste det mellan 7-10 sekundmeter och Östergarnsholm rapporterade 12 sekundmeter i byarna. Att gå tvärs över Östersjön i sådant väder med en gummibåt är ett riskabelt företag. Det finns därför utrymme att tvivla på uppgifterna om att en kapning från en gummibåt verkligen ägde rum.
Nästa egendomlighet är de ryska myndigheternas agerande. Om de enbart styrdes av omsorgen om de 15 ryska besättningsmännen, borde det ha varit enklare att be Nato borda fartyget, snarare än att som nu gå med en mindre flottstyrka genom Bosporen och hela Medelhavet ut till Atlanten. Och varför ingrep inte Nato på eget initiativ på internationellt vatten, vilket borde ha skett om man visste att ett europeiskt fartyg hade kapats? Nu nöjde man sig med att fortlöpande ge ryssarna information om fartygets position.
Den 26 augusti meddelar Ryssland att man undersökt Arctic Sea och att fartyget endast hade timmer i lasten. Man tycks lägga locket på och vi lär aldrig få veta vad som skedde klockan tre på morgonen den 24 augusti öster om Öland.
Man kan undra vem som först skriver romanen om maffiakontrollerade sjötransporter, smuggling av strategiska varor och det nära samarbetet mellan rysk och amerikansk säkerhetstjänst.
För övrigt anser jag att Gotland måste förvaras. Med trupp på ön.
Bo Pellnäs