Det måste löna sig att arbeta

LEDARE Det är väl bara de rika som har bekymmer med marginaleffekterna? Att höjd skatt och minskade bidrag slukar lejonparten av en inkomstökning har, i socialdemokratins föreställningsvärld, mest upplevts som ett bekymmer för burgna (och borgare) — och alltså inget att bry sig om.

Uppsala2004-01-24 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det är naturligtvis fel. I en dynamisk ekonomi lönar det sig att göra något extra — förkovra sig, arbeta mer, rent av starta eget. Om en stor del, kanske rent av den största, av resultatet av en sådan ytterligare ansträngning blir kvar i den egna plånboken och inte dräneras till statens kassakista kommer aktiviteten i alla dessa avseenden att öka, med en växande ekonomi och ökade resurser — också för stat och kommun — som följd.
Den första anblicken kan ge intryck av att detta "gynnar de rika", men djupare sett har alla en fördel av en ekonomi som växer snabbare. Då kan den enskilde få njuta av en större del av frukterna av sitt arbete — samtidigt som den högre tillväxten gör att också skatteintäkterna totalt sett ökar.

Att se så långt är dock inte särskilt politiskt bekvämt för socialdemokratin. När borgerliga partier i decennier hävdat att "det måste löna sig att arbeta" har detta avfärdats som gruppegoism å krösusars vägnar.
Nu påminner en expertgrupp på finansdepartementet i en bilaga till långtidsutredningen att marginaleffekterna är ett bekymmer även för låginkomsttagarna. Det gäller indirekt genom att tillväxten hämmas. Men det gäller också direkt för de bokstavligt talat sämst ställda — de arbetslösa och de sjuka.
Var femte arbetslös och var tredje sjukskriven ligger på en ersättningsnivå i socialförsäkringen på mer än 90 procent av den gamla lönen. Det blir en väldigt liten skillnad mellan att arbeta och att inte arbeta.
Risken är då att många stannar i sitt utanförskap och låses fast i en situation med låg levnadsstandard — vilket är en fara på lång sikt, enligt finansdepartementets experter.

Botemedlet, sådant det formuleras i en Eko-intervju med finansdepartementets statssekreterare Jens Henriksson, är skattesänkningar "för att göra det mer lönsamt att arbeta".
Man får hoppas att statssekreteraren inte naglas fast vid den politiska skampålen för "borgerliga avvikelser", utan att hans propåer får ett sakligt och seriöst bemötande. Det ligger nämligen väldigt mycket i dem.
Problemet är att statsfinanserna är i ett så dåligt skick — budgetunderskottet var förra året 46 miljarder kronor — att något stort utrymme inte finns. Så mycket viktigare att landet äntligen får en politik för långsiktig och stabil ekonomisk tillväxt. Det brådskar.
Läs mer om