Det mest förbjudna
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
miniminormer för hur stater får bete sig mot andra stater och om hur människor får bete sig mot andra människor.
Flera internationella överenskommelser förbjuder tortyr. Den mest kända är konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984. Tortyr förbjuds också i Genèvekonventionernas gemensamma artikel 3 om skydd för icke-stridande i icke-internationella väpnade konflikter som USA:s högsta domstol förklarat vara tillämplig på kriget mellan USA och al-Qaida - om det nu rör sig om ett "krig".
FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 förbjuder också tortyr. Det gör även
Europakonventionen för mänskliga rättigheter, men den är förstås mindre relevant för frågan om USA:s behandling av fångarna på Guantánamo eftersom Europakonventionen bara binder stater som ligger i Europa.
I tortyrkonventionen står bland annat att ingen får utvisas till ett land där det finns goda grunder att tro att personen i fråga riskerar att utsättas för tortyr. Det vet Sverige efter erfarenheten med de två egyptierna som lämnades över till Egypten mot substanslösa diplomatiska garantier att Egypten inte skulle tortera dem. Det vet naturligtvis USA också, men det har inte hindrat ett omfattande program av överlämningar - så kallade renditions - av misstänkta terrorister till allehanda förstående länder som inte lägger fingrarna emellan.
I tortyrkonventionen står vidare - viktigt! - att inga extraordinära omständigheter över huvud taget, såsom krigstillstånd eller krigshot, interna politiska oroligheter eller annat samhälleligt nödläge får åberopas för att rättfärdiga tortyr.
Ställd inför denna mur av förbud, hur skall en stat bära sig åt för att kunna tortera men ändå komma undan? Jo, genom att snäva in betydelsen av begreppet "tortyr". Om praktiskt taget ingenting kan klassificeras som "tortyr" då bryter ju staten inte heller mot tortyrförbudet. Så illa är det nu inte, utan USA:s reservation till tortyrkonventionen begränsar bara tortyrbegreppet lite.
Skendränkning faller under alla omständigheter in under USA:s något begränsade definition av tortyr och därmed skulle bevisning framtvingad genom skendränkning falla - enligt USA:s egen lag om militärkommissioner, som kommer att pröva åtminstone vissa av de misstänkta terroristerna på Guantánamo. Om bevisningen tvingades fram före den 1 januari 2006 kan det emellertid att gå bra ändå, eftersom den amerikanska lagen skärptes först vid denna tid och lät det allmänna rättsintresset vika för tortyrförbudet.
Kommer västvärlden någonsin mer att trovärdigt kunna kritisera tortyr i ännu grymmare länder?