Terroristernas ovilja att under dramats första två dygn ens låta dem som hölls fångna i skolbyggnaden få tillgång till vatten och mat bådade inte gott. Uppgifterna varierade om hur många barn, lärare och föräldrar som blev tagna som gisslan, men det kan ha rört sig om uppemot 1 500 personer - de allra flesta barn.
Vid lunchtid i går inledde de ryska säkerhetstrupper en stormning av skolbyggnaden. Uppgifterna om hur många som dödats och skadats gick omedelbart isär. Ryska talesmän gick omedelbart ut med uppgifter om att "nästan samtliga" barn skulle ha klarat sig, men vad detta innebar förblev oklart.
De första siffrorna talade om tio dödade och uppemot 250 skadade barn. Senare rapporterade brittiska ITV att närmare hundra kroppar låg i den gymnastiksal där taket hade rasat in, en uppgift som senare bekräftades. Efter några timmar talades om 400 skadade. Risken är stor att dödssiffran kommer stiga ju längre tiden går. Ännu flera timmar efter det att de ryska myndigheterna först rapporterades ha kontroll över byggnaden hördes skottlossning och explosioner. När detta skrivs förekommer uppgifter om att några barn fortfarande hålls som gisslan.
Den blodiga upplösningen och bristen på information reser frågetecken kring de ryska myndigheternas agerande. Gisslandramat hade exempelvis pågått ett helt dygn innan president Putin gjorde ett officiellt uttalande. Och när gisslan desperat efter två dygn utan mat och vatten kom ut från skolbyggnaden tyder mycket på att beredskapen för att hantera situationen var högst bristfällig.
De inledande officiella uttalandena om gisslans antal kan möjligen ha bidragit till detta - den första dagen hette det att gisslan inte bestod av fler än 300 barn. Denna blandning av falsk och vilseledande information påminner om hur säkerhetstjänsten in i det längsta förnekade att terrorister låg bakom att två ryska passagerarplan förolyckades för två veckor sedan.
Alla terrordåd är fruktansvärda, men avskyn växer när det är barn som drabbas. Oavsett vilket mål förövarna säger sig vilja uppnå kan motviljan bara öka mot de personer och grupper som tillgriper terror. Det är svårt att tänka sig något mera förkastligt än att ge sig på barn i skolmiljö.
Dessvärre verkar den här typen av spektakulära händelser bli alltmer vanliga. Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 har skapat en ny standard för vad terroristgrupper behöver göra för att tilldra sig världens uppmärksamhet. Vi såg det i diskoteksattentatet på Bali och den diaboliskt välplanerade attacken mot vardagspendlare i Madrid tidigare i år. Färskt i minnet finns också den dramatiska gisslantagningen vid Dubrovkateatern i Moskva för två år sedan, där säkerhetsstyrkornas fritagningsförsök ledde till att 130 personer ur de 646 personerna i gisslan miste livet.
I Ryssland har man heller inte glömt hur terrorister placerade bomber i bostadshus i olika ryska städer. De som utför terrorhandlingar av den här digniteten har förlorat all respekt för människovärdet. Syftet är enbart att sprida skräck hos befolkningen. Tidigare gnagde oron måhända när någon satte sig på en buss i Jerusalem eller i ett flygplan, men de senaste årens attentat visar att ingen plats är säker - inte ens det egna hemmet eller barnens skola. Att förhandla eller resonera med de grupper som är i stånd till sådant framstår som mer eller mindre meningslöst, eftersom de ändå inte är intresserade av kompromisser.
Samtidigt är det uppenbart att president Putins hårdhänta strategi inte heller för problemen närmare en lösning. Gisslandramat i Beslan är bara det senaste i en rad terrordåd som kan kopplas till den pågående konflikten i Tjetjenien. Putins löfte att kraftfullt slå tillbaka mot de tjetjenska "banditerna" spelade stor roll för hans popularitet när han valdes till president.
Men som den ryska journalisten Anna Politovskaja - en av få journalister som regelbundet besöker Tjetjenien - har rapporterat är det inte bara krigsherrar och rebellgrupper som drabbas av den ryska militärens framfart. Politovskaja har beskrivit landet som en zon "helt utan mänskliga rättigheter" där civilbefolkningen utsätts för det ena övergreppet värre än det andra.
Ingenting tyder dessvärre på att situationen nu kommer att förbättras. Den ilska som följer i spåren av det brutala övergreppet på skolbarnen i Beslan lär snarare stärka kraven på ännu hårdare tag mot "banditerna".
Även om president Putin skulle vilja få till stånd en politisk lösning på konflikten har han försatt sig själv i en omöjlig situation genom att systematiskt marginalisera och ignorera de mer moderata tjetjenska ledarna. Den dystra slutsatsen blir därför att varken den tjetjenska eller ryska civilbefolkningen kan vänta sig någon trygghet så länge Putin sitter vid makten.