Ett av många meddelanden i din mejlbox den senaste tiden: ”Den 25 maj träder EU-förordningen GDPR i kraft och ersätter den nuvarande personuppgiftslagen. Med anledning av detta vill (företaget x eller organisationen y) tydliggöra för vilka ändamål dina personuppgifter hanteras”. Därefter får vi veta vilken policy företaget har och att du när som helst kan gå in och ta bort uppgifterna.
Gissningsvis har det allmänna medvetandet stärkts i integritetsfrågor efter skandalen med Facebook och Cambridge Analytica och diskussionen om valpåverkan. I dagarna befinner sig Facebooks Mark Zuckerberg i Bryssel för att diskutera hur den nya lagen ska hanteras. För åtta år sedan menade Zuckerberg att integritet inte längre är en ”social norm”, med GDPR riskerar hans företag sanktioner och böter på upp till fyra procent av den globala omsättningen.
Ännu ett mejl raderas. Vi vet alla att integritet är viktigt, men hälsan tiger still och vad skulle de använda just mina uppgifter till. Vi förväntar oss att staten tar hand om det på något vis. Men våren 2018 sker parallellt två bra saker för integriteten. Dels har vi själva blivit medvetna om hur de ”oskyldiga” personuppgifterna kan användas, dels börjar från och med fredag våra folkvalda politiker att skydda oss bättre.