Efter att budgetförslaget röstats ned i riksdagen igår valde statsminister Stefan Löfven att lägga skulden på Sverigedemokraterna och alliansen. Valet den 22 mars ska det svenska folket enligt Löfven ta ställning mellan ”de som vill samarbeta och de som inte vill samarbeta”. Valet kommer att utlysas 29 december om ingenting oväntat händer fram till dess (ni vet var jag finns, sade Löfven med adress alliansen).
Stefan Löfven tar en stor risk när han anklagar allianspartierna för att samarbeta med SD i ställer för med regeringen. Ingen utomstående vet egentligen var som försigått bakom stängda dörrar de senaste två månaderna, men alliansen har hela tiden varit tydlig med att man gått till val tillsammans och att man stödjer sitt gemensamma budgetförslag. Och varför förhandla med en regering som mest varit inriktad på Vänsterpartiets stöd?
Fredrik Reinfeldt meddelade sin avgång när det stod klart att de rödgröna partierna blev större än alliansen i valet. Detta har man sedan agerat efter och lagt ned sina röster i statsministervalet. Allt kullkastades sedan i tisdags när Sverigedemokraterna meddelade att man stödjer alliansens budget, i syfte att förstöra och att visa sin makt. Uppenbarligen var varken regeringen eller alliansen förberedda på detta och någon plan B har inte existerat hos någondera.
Stefan Löfven och MP-språkröret Gustav Fridolins pressmöte igår eftermiddag var egentligen ingen inbjudan till alliansen (som ändå vet var han finns), det var inledningen på valrörelsen mot 22 mars. S och MP ska framstå som eniga och motståndaren alliansen som ansvarslös. Regeringen hoppas på ett större väljarstöd i ett nyval än de 38 procent man regerat med hittills.
Men frågan är om detta grepp går hem. Regeringen Löfven har knappast visat särskilt bra handlag under de två månader som gått, och det gäller båda partierna. Att anklaga alliansen för SD-samarbete blir bara löjligt dagen efter att SD gjort klart att man avskyr båda regeringsalternativen, samtidigt som alliansen inte rört sig en millimeter i SD:s riktning. Igår framträdde för första gången en småbitter och allt annat än statsmannamässig Stefan Löfven som valde att skylla sitt misslyckande på andra i stället för att ta ansvar för situationen.
Fram till extravalet kommer nu S och MP att regera med alliansens budget, det vill säga det blir varken höjda inkomstskatter, höjd a-kassa, eller höjd arbetsgivaravgift för unga från årsskiftet som det var tänkt. En ny regering kan sedan göra tillägg i vårpropositionen, men kommer i praktiken att lägga sin första genomgripande statsbudget först till hösten 2015.
Nu väntar en repris av valrörelsen efter bara ett halvår. Att döma av Löfvens agerande igår blir det för väljarna ingen särskilt upplyftande tillställning.