Centralt i detta är ändå samhällets enorma kostnad för bil- och lastbilstransporterna. Uppåt 5 000 människor dödas på grund av partikelutsläpp och cirka 500 människor i bilolyckor varje år på grund av vägtrafiken. Till dessa måste läggas de miljontals som på olika sätt drabbas av klimatförändringar som en direkt följd av bilsamhället.
Detta kan jämföras med de 7 000 som dödas av rökning, något som samhället motarbetar kraftfullt genom diverse kampanjer.
Inga kampanjer bedrivs mot biltrafiken, i stället subventioneras den av Sveriges stat och kommuner som varje år betalar över 25 miljarder för nybyggnation och underhåll av vägar, medan bara 18 miljarder investeras i järnvägar.
Fram träder bilden av ett samhälle där de fem miljoner svenskar som inte äger bil tvingas subventionera och premiera bilsamhället med tusentals döda som följd. Samtidigt som över hälften av bilresorna är kortare än fem kilometer och därmed oftast skulle kunna ersättas av cykel.
Trots detta blundar politikerna för problemet och fortsätter att stödja den rådande strukturen genom att bygga nya motorvägar och planera nya externa köpcentrum som det vid Fullerö utanför Uppsala.
Inte heller vi inom miljörörelsen tycks leva särskilt mycket mer hållbart än genomsnittet. Det om något visar på att det krävs kollektiva lösningar på miljöproblemen. Radikalt förändrade budgetprioriteringar är ett måste för att säkra en sund, fredlig och hållbar värld i framtiden.
Mikael Skärlund