Domstolen var enig

Domstolsbeslutet om Donald Trumps inreseförbud Ă€r ett ”politiskt beslut”, klagar presidenten pĂ„ Twitter.

I vÀntan pÄ flygplatsen. En tolk som hjÀlpt de amerikanska styrkorna i Afghanistan vÀntas snart landa i San Francisco.

I vÀntan pÄ flygplatsen. En tolk som hjÀlpt de amerikanska styrkorna i Afghanistan vÀntas snart landa i San Francisco.

Foto: Marcio Jose Sanchez

Uppsala2017-02-10 15:55
Detta Àr en ledare. UNT:s ledarsida Àr liberal.

I detta har Donald Trump helt rÀtt. Det Àr sÄ det amerikanska systemet fungerar. Domstolarna har en mycket stark stÀllning och kan bland annat avgöra om beslut av olika slag Àr förenliga med författningen. Det Àr dÀrför som alla presidenter Àr mÄna om att nominera domare som de tror har Äsikter som ligger nÀra deras egna.

Men domarnas uppgift Àr att göra lagtolkningar, inte att tillgodose politiska önskemÄl. Av de tre domare i appellationsdomstolen i San Francisco som nu upphÀvt Trumps inreseförbud utsÄgs tvÄ under demokratiska presidenter och en under republikanen George W Bush. De tre var eniga i sin bedömning.

Appellationsdomstolarna finns pĂ„ nivĂ„n under den federala Högsta domstolen. Inreseförbudet hamnade i appellationsdomstolen sedan en domare i Seattle fann att Trumps order stod i strid med USA:s författning. Det var Vita huset som överklagade – och förlorade. Nu vĂ€ntar en ny överklagan, till Högsta domstolen i Washington.

Appellationsdomstolen har vĂ€gt de argument som framförts mot inreseförbudet mot de argument som presidenten har anfört för det. De tre domarna anser att regeringen inte kunnat visa att förbudet skulle vara framgĂ„ngsrikt i kampen mot terrorn eller att det skulle uppstĂ„ irreparabel skada om det drogs tillbaka. Det förefaller logiskt eftersom inga terrordĂ„d i USA kunnat kopplas till personer frĂ„n de sju utvalda lĂ€nderna – men dĂ€remot till ett land, Saudiarabien, som inte Ă€r med pĂ„ listan.

Domstolen medger att det Àr viktigt för allmÀnheten att presidenten kan föra en politik i den nationella sÀkerhetens intresse. Men det Àr ocksÄ ett viktigt allmÀnintresse att mÀnniskor ska kunna resa fritt och att familjemedlemmar inte ska behöva separeras frÄn varandra, liksom att myndighetsutövningen inte ska prÀglas av diskriminering.

SjÀlvklart Àr detta ett politiskt resonemang, men det Àr ett politiskt resonemang av det slag som domstolarna i USA förvÀntas föra och ett resonemang som utgÄr frÄn principerna i den amerikanska konstitutionen. Trump kommer dock inte att lÄta sig nöja med detta utan frÄgan drivs vidare till Högsta domstolen.

DÀr finns nu fyra konservativt inriktade domare och fyra mer liberala. Den nionde har utsetts men Ànnu inte godkÀnts. Blir det oavgjort i HD stÄr sig appellationsdomstolens avgörande.

Kanske fÄr Trump som han vill i HD. Om han förlorar kan han pröva igen, med ett annorlunda utformat inreseförbud. Eller ocksÄ kan han försöka trotsa domstolen och framkalla en konstitutionell kris. Under alla omstÀndigheter har den nya administrationen lidit en svÄr prestigeförlust och Trumps kritiker har sett att det kan löna sig att försöka dra Ät andra hÄllet.

HÄkan Holmberg

LĂ€s mer om