I detta har Donald Trump helt rätt. Det är så det amerikanska systemet fungerar. Domstolarna har en mycket stark ställning och kan bland annat avgöra om beslut av olika slag är förenliga med författningen. Det är därför som alla presidenter är måna om att nominera domare som de tror har åsikter som ligger nära deras egna.
Men domarnas uppgift är att göra lagtolkningar, inte att tillgodose politiska önskemål. Av de tre domare i appellationsdomstolen i San Francisco som nu upphävt Trumps inreseförbud utsågs två under demokratiska presidenter och en under republikanen George W Bush. De tre var eniga i sin bedömning.
Appellationsdomstolarna finns på nivån under den federala Högsta domstolen. Inreseförbudet hamnade i appellationsdomstolen sedan en domare i Seattle fann att Trumps order stod i strid med USA:s författning. Det var Vita huset som överklagade – och förlorade. Nu väntar en ny överklagan, till Högsta domstolen i Washington.
Appellationsdomstolen har vägt de argument som framförts mot inreseförbudet mot de argument som presidenten har anfört för det. De tre domarna anser att regeringen inte kunnat visa att förbudet skulle vara framgångsrikt i kampen mot terrorn eller att det skulle uppstå irreparabel skada om det drogs tillbaka. Det förefaller logiskt eftersom inga terrordåd i USA kunnat kopplas till personer från de sju utvalda länderna – men däremot till ett land, Saudiarabien, som inte är med på listan.
Domstolen medger att det är viktigt för allmänheten att presidenten kan föra en politik i den nationella säkerhetens intresse. Men det är också ett viktigt allmänintresse att människor ska kunna resa fritt och att familjemedlemmar inte ska behöva separeras från varandra, liksom att myndighetsutövningen inte ska präglas av diskriminering.
Självklart är detta ett politiskt resonemang, men det är ett politiskt resonemang av det slag som domstolarna i USA förväntas föra och ett resonemang som utgår från principerna i den amerikanska konstitutionen. Trump kommer dock inte att låta sig nöja med detta utan frågan drivs vidare till Högsta domstolen.
Där finns nu fyra konservativt inriktade domare och fyra mer liberala. Den nionde har utsetts men ännu inte godkänts. Blir det oavgjort i HD står sig appellationsdomstolens avgörande.
Kanske får Trump som han vill i HD. Om han förlorar kan han pröva igen, med ett annorlunda utformat inreseförbud. Eller också kan han försöka trotsa domstolen och framkalla en konstitutionell kris. Under alla omständigheter har den nya administrationen lidit en svår prestigeförlust och Trumps kritiker har sett att det kan löna sig att försöka dra åt andra hållet.
Håkan Holmberg