År 1913 kan sägas vara ett märkesår för USA. T-Forden började då tillverkas enligt en ny metod, löpande bands-principen, som skulle komma att lägga grunden för rikedom och makt under det kommande århundradet. Hundra år senare begärs storstaden Detroit, Michigan, i konkurs, en handling fylld av symbolik. Detroit var hjärtat i den supermaktskropp där väst- och östkusten bildade hjärnan, den kreativa respektive den intellektuella delen.
Ärligt talat har Detroit som stad aldrig varit synonym med den amerikanska drömmen. Trots framgångar för många idrottslag och trots skivbolaget Motown, de stora vrålåken i efterkrigstidens filmer kördes på andra gator än Detroits. Staden har alltid varit brutal, ocharmig och förknippad med hög brottlighet. Men den hårda kärnan har ändå varit framgångsrik. De så ofta publicerade flygfotona av de oändliga parkeringarna utanför GM:s och Fords anläggningar har förmedlat bilden av att det är här som det produceras.
Detroit är inte den första amerikanska stad som tvingats ställa in betalningarna efter finanskrisen 2008. Men till skillnad från till exempel Stockton, Kalifornien, handlar det inte bara om en bolånebubbla som brustit. ”Det här har varit på gång i evigheter”, säger den stadsanställde Terence Tyson till New York Times. Finanskrisen blev för Detroit bara den utlösande faktorn.
Krisens kraft har dock slagit obönhörligt mot den oskyddade staden och Wall Street Journal beskriver kräftgången i siffror. 40 procent av gatlyktorna i Detroit fungerar inte, liksom två av tre ambulanser. Det tar igenom snitt 58 minuter innan man får hjälp om man ringer polisen, mot 11 minuter i hela USA. Befolkningen är hela 63 procent lägre än när den var som störst och totalt beräknas det finnas 78 000 övergivna byggnader i staden.
Men förfallet började alltså långt före 2008. Bilindustrin i USA har hållits under armarna på ett sätt som får den svenska varvskrisen på 1970-talet att framstå som en västanbris. Och när det oundvikliga till slut inträffar finns inget alternativ. President Obamas krispaket från 2009, med mångmiljardsatsningar på till exempel solenergi, kom för sent för att kunna hjälpa Detroit.
En konkurs är inte bara en slutpunkt, utan en början på något nytt. Detroits skulder på 18,5 miljarder dollar ska omstruktureras och (sannolikt) till stor del skrivas av. Staden kan resa sig igen, men det kommer att ta tid. Det gick fort för Motortown att förvandlas till Bankruptcity och detta stigma kommer inte Detroit att bli av med i första taget.
Lyckan för Detroit och Michigan är att man befinner sig i en omgivning, en federation av 49 andra stater, där återhämtningen går fortare än väntat. Vårens jobbsiffror har överraskat bedömare och USA:s budgetunderskott krymper snabbt till en nivå i paritet med 2008. Hjälp finns att få och nu väntar man på signaler från rikspolitikerna.
Michigans guvernör Rick Snyder (rep) konstaterade omedelbart efter konkursansökan att det inte finns något sätt att höja intäkterna som Detroitborna skulle ha råd med. ”Invånarna behöver en tydlig väg ut ur krisen och långivarna måste få veta vilka löften staden kan ta på sig. Detroit måste kunna börja om på nytt utan en börda av åtaganden som man omöjligen kan uppfylla”, sade han.
Om denne Snyder ansvarat för förhandlingarna mellan EU och Grekland från 2010 hade saker och ting varit annorlunda, kan man tänka sig.