Dubbelfel i Malmö
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Bör polisbefälet dömas? Även om innehållet i mejlet var grovt och obestridligen kan kallas rasistiskt så finns det i detta fall starka skäl mot en fällande dom.
Yttrandefriheten är en förutsättning för demokratin. Men demokratin förutsätter också att människor kan leva och röra sig i samhället utan att riskera attacker, diskriminering eller kränkningar. Därför har nästan alla demokratiska länder infört någon typ av lagstiftning som ska skydda grupper som annars riskerar att attackeras på grund av sin bakgrund. Samtidigt har man varit mycket noga med att ange under vilka omständigheter som åtal enligt denna typ av lagstiftning kan komma i fråga.
Det är här problemet med Malmömålet ligger. Och problemet är till och med dubbelt. Det är sant att mejlet från polisbefälet blev offentlig handling när det sändes till Reepalus mejladress i Malmö kommun. Detsamma gäller vanliga brev som skickas in till myndigheter av olika slag.
Men insåg polisbefälet detta? Hur många vanliga medborgare, poliser eller ej, inser att mejl och brev som de sänder till kommunalrådet x eller landstingsrådet y på deras tjänsteadresser blir offentliga?
Nyckelordet i lagen om hets mot folkgrupp är "uppsåt". Det måste finnas en medveten strävan att smäda en viss grupp och att sprida smädelsen i en större krets för att man ska kunna hävda att ett brott har begåtts. Den som häver ur sig kränkande omdömen hemma i köket eller i ett privat brev är säkerligen både omdömeslös och obalanserad, men för den skull inte kriminell.
Omständigheterna talar för att polisbefälet i Malmö trodde sig skriva ett privat brev till Ilmar Reepalu. Men faktum är att även om han visste att hans mejl skulle bli offentlig handling så talar lagstiftningens logik för ett frikännande.
Det är en väsentlig del av svensk tryckfrihetsrätt att handlingar — även omdömeslösa brev — som inkommer till och förvaras hos en myndighet ska vara offentliga. Det är denna offentlighetsprincip som ger oss som medborgare möjlighet att veta vad myndigheterna sysslar med. Omdömeslösa brev har i alla tider inkommit till myndigheterna utan att någon uppfattat det som ett hot mot samhällsordningen.
Att plötsligt börja betrakta offentlighetsprincipen som en möjlighet för rasister att sprida hetspropaganda genom skrivelser till myndigheter är absurt. Det hotar både offentlighetsprincipen och respekten för hetslagstiftningen.