Dyster framtid
LEDARE Det är ingen ljus bild av framtiden som regeringens långtidsutredning, LU, ger i sin senaste rapport. Trots rimliga förutsättningar räknar utredningen med stora problem, särskilt efter 2020.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Om den ekonomiska tillväxten blir hyfsad och den privata konsumtionen ökar kommer kraven på tjänster som den offentliga sektorn erbjuder att öka. En kraftig höjning av skatterna för att betala detta tror utredningen inte vore en bra lösning, eftersom det skulle bromsa den ekonomiska tillväxten.
Brist på personal är ytterligare ett hinder för en höjning av ambitionerna när det gäller välfärden. Bland annat på grund av hög medelålder bland de anställda och det ökade antalet mycket gamla behöver den offentliga sektorn rekrytera 800 000 personer fram till 2020, har långtidsutredningen beräknat. Samtidigt minskar intresset för vårdyrken bland de unga.
Det här låter dystert, och ändå har LU räknat med att de äldres hälsa förbättras jämfört med i dag. Om så inte sker blir behoven av vård och omsorg ännu större. Problemen blir ännu större efter 2020, då de stora kullarna 40-talister kommer upp i den vårdkrävande 80-årsåldern.
Om staten ska klara oförändrad servicenivå — trots att medborgarna säkert kommer att kräva mer — förutsätter det ett högt sparande och att staten är återhållsam med utgifter. Extra tillskott från staten kommer att behövas till kommuner och landsting för att de ska kunna hålla takten med det allt större antalet gamla.
Ökad produktivitet i näringslivet är bra för ekonomin men det löser inte den offentliga sektorns problem. Hög produktivitet i näringslivet leder till högre löner också i den offentliga sektorn. Men där går det inte att öka produktiviteten lika snabbt eftersom verksamheten är så personalintensiv och inte kan underlättas med maskiner.
Mot denna dystra bakgrund kommer det att krävas förändringar av välfärdssystemen, tror LU. Och de måste inledas nu, innan de riktigt stora effekterna av äldreexplosionen börjar kännas. Avgifterna för välfärden måste ökas. En viss del av den offentliga verksamheten måste helt enkelt avskaffas för att det ska finnas pengar till det som vi verkligen måste ha. Och tilläggsförsäkringar blir nödvändiga, tror utredningen.
Det är säkert en riktig bedömning. Därtill kan man utgå från att de anhöriga måste ta ett ännu större ansvar än i dag, eftersom det helt enkelt inte kommer att finnas tillräckligt med händer i vården.
Men finansminister Bosse Ringholm är en glad optimist. Han tror att man kan lösa problemen genom att jobba mer. Ju mer vi jobbar desto mer välfärd kan vi fördela, kommenterar han sorglöst utredningens utförliga men oroande resonemang.
Just det, om man blundar riktigt hårt kan man tro att världen ser ut precis så som man önskar.