För Ericsson är stålbadet genomlidet och de senaste årens kris definitivt över. I stället för nerskärningar och smärtsamma sparpaket handlar det nu om mångmiljardvinster som rent av överträffar förväntningarna. Vinsten för årets andra kvartal blev sålunda 7,8 miljarder kronor, i stället för de 5,4 miljarder kronor som prognoserna talade om.
Ericsson har dragit ner sina produktionskostnader, fått en tydligare organisation och ökad effektivitet - samtidigt som efterfrågan på mobilsystem ökar kraftigt. Effekten blir en dramatisk resultatförbättring.
Även V0lvo kan peka på ett mycket gott andra kvartal. Vinsten på 3,7 miljarder kronor för andra kvartalet var bättre än väntat. Efterfrågan på tunga lastvagnar växer i USA, ligger högt i Kina och övriga Asien - och ökar nu också kraftigt i Europa.
Så då är det väl dags för expansion på bred front med massiva nyanställningar hos dessa det svenska näringslivets stolta flaggskepp? Något annat är väl inte möjligt när efterfrågan växer så att det knakar, och sedan Ericsson under de svåra åren gjort sig av med 50 000 anställda?
Det blir en del anställningar. Volvo har sedan årsskiftet anställt omkring 1 000 personer i Sverige, och eventuellt kan det bli fråga om ytterligare nyanställningar. För Ericssons del kan det handla om anställningar i storleksordningen några hundra, främst för kvalificerade forskningsuppgifter.
Förklaringen till att anställningarna inte blir fler är att produktiviteten ökar som ett resultat av den snabba tekniska utvecklingen. Med färre mänskliga handgrepp än tidigare kan man numera producera mer än förut.
Till det kommer förstås att storföretagen som ett resultat av den hårda globala konkurrensen och ständiga jakten på kostnader kontinuerligt flyttar ut produktion till länder där kostnadsläget är lägre än i Sverige.
Det är i grunden en bra utveckling. Dels ger det arbetstillfällen, tillväxt och utvecklingsstimulans till fattigare länder - och ökar i slutändan deras efterfrågan. För de rikare länderna med relativt sett höga löner och högt kostnadsläge gäller det att fortsätta att ligga i den tekniska utvecklingens framkant, skapa nya attraktiva och ändamålsenliga produkter med ett stort förädlingsvärde och hög teknisk kvalitet.
En konsekvens av den utvecklingen, som blivit allt tydligare under senare decennier, är att storföretagen inte längre kan utgöra en motor för sysselsättningen - annat än möjligen indirekt genom att ökad efterfrågan till underleverantörer kan föranleda en del nyanställningar hos dessa.
Men den bistra sanningen är att den stora volymen av nya jobb måste komma inom nya företag i tjänstesektorn och i nya branscher. Det handlar om många nya företag och många små företag.
Det gäller att skapa ett gott företagsklimat, en verksamhet för vilken dagens surögda socialdemokrati är lika illa lämpad som bocken i rollen som trädgårdsmästare.