Egypten fortsätter att generera nyheter. Mycket pekar på att förra veckans blodiga konfrontation mellan militären och anhängare till den avsatte presidenten Mursi bara är början på den våldsspiral som landet befinner sig i.
Och mitt i allt våld och elände släppte det egyptiska rättsväsendet en bomb: diktatorn som det egyptiska folket hade avsatt 2011, Hosni Mubarak, skulle släppas fri. Sedan i går befinner sig Mubarak i husarrest.
Och som om det inte var tillräckligt överväger den teknokratiska konstitutionskommittén att föreslå ett konstitutionellt förbud mot religiösa partier. Det skulle göra Muslimska Brödraskapets organisation olaglig.
Militären talade om att försvara revolutionen när de avsatte den folkvalde presidenten Mursi. Det klingar nu falskt. Förutom att militären utlyst undantagstillstånd, en stark påminnelse om Mubaraks tid vid makten, så har flera generaler installerats som guvernörer och flera ledande medlemmar i det Muslimska Brödraskapet har fängslats – bland dem organisationens högste ledare Mohammed Badie. Det befäster bilden av en regim som vill motverka den egyptiska revolutionen.
I jakten på hämnd riktar många av brödraskapets anhängare sin ilska mot landets minoriteter. De kristna kopterna pekas ut som konspiratörer och orsaken till att Mursi avsattes. Arga folkmassor tänder eld på kyrkor och koptiska hem och butiker.
Fängslandet av islamister och Mubaraks frigivning kommer bara att intensifiera islamisternas motstånd mot det militära styret. Mursis anhängare har redan kallat till nya protester. Deras kamp för att Mursi ska släppas fri och återinstalleras som president fortsätter. Och militären gör allt den kan för att provocera fram våld från det Muslimska Brödraskapets medlemmar.
Mubaraks frigivning väcker även reaktioner i de sekulära, progressiva och liberala lägren. Det egyptiska folket var enat i sitt motstånd mot Mubarak. Människor misshandlades, fängslades och mördades i kampen. Den enigheten är långtifrån möjlig i dag. Mubaraks frigivning är inte en tillräckligt stark omständighet för att ena liberala och sekulära grupper och det Muslimska Brödraskapet. Sedan statskuppen är Egypten ett extremt splittrat land.
I det här läget vore det ogenomförbart att hålla val. Varken militären eller det Muslimska Brödraskapet skulle acceptera en valförlust. Omvärlden måste uppmana parterna till dialog och förhandlingar.
Militären har det yttersta ansvaret och internationella påtryckningar är därför centrala för att få till stånd ett samtal mellan parterna. Ett EU-beslut om vapenembargo mot Egypten bör övervägas – det militära styret ska inte beväpnas för att avrätta civila egyptier.
Det egyptiska folket har gått igenom två omtumlande år. Mycket tyder på att framtiden är lika osäker som den var vid Mubaraks fall 2011. Nya våldsamheter och överraskningar väntar runt hörnen.