En demkoratisk framgång
"Processens kvalitet försämrades under röstsammanräkningen." Så elegant antyder den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE att helgens presidentval i Kirgizistan inte var i alla delar oklanderligt.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Även om tveksamheter förekom vid rösträkningen så har valet med största sannolikhet verkligen vunnits av den utpekade segraren, Kurmanbek Bakijev. Bakijev är en tidigare industriledare och premiärminister och var den mest erfarne av de oppositionspolitiker som tog över efter "tulpanrevolutionen" i mars.
Valdeltagandet var hela 74 procent och Bakijev mötte konkurrens från fem andra kandidater. En sjätte kandidat som hade kunnat bli ett starkare hot mot hans valseger avstod däremot från att ställa upp. Av allt att döma har olika ledare som fördes till makten i mars gjort upp sinsemellan om fördelningen av olika uppdrag. Men ingen har aktivt hindrat andra grupper från att delta.
Som första land i det postsovjetiska Centralasien har Kirgizistan nu alltså en president med ett trovärdigt demokratiskt mandat. Hur det går i fortsättningen vet ingen, och revolutionen i Kirigizistan kan inte heller utan vidare jämföras med de tidigare omvälvningarna i Georgien och Ukraina där korrupta före detta sovjetfunktionärer fått ge plats åt demokratiskt inriktade politiker. Man ska inte heller räkna med att Kirgizistans nya ledning kommer att hålla samma tydliga distans till Ryssland som Georgien och Ukraina i dag gör.
Men som alternativ till den ordning som hittills rått efter Sovjetunionens sammanbrott är det kirgisiska exemplet en inspiration för demokrater i grannländer som Kazakstan och Uzbekistan. Och i det likaledes muslimska Azerbajdzjan mobiliserar oppositionen redan inför valet i november. Erfarenheten av demokrati i dessa länder må vara liten, men får människor en gång möjlighet att välja mellan olika alternativ så brukar de vilja fortsätta.