Entreprenörer och småföretagare har tyvärr aldrig stått högt i kurs hos socialdemokraterna, så visst har Norberg och Fjällner rätt. I retoriken har visserligen pratministrar à la Mona Sahlin ofta sjungit småföretagsamhetens lov och till och med självaste statsministern lyckade sklämma in ordet entreprenör i sitt Björkvikstal.
Men ser man till den praktiska politiken förhåller det sig annorlunda. Beskattningsregler som hotar riskkapitalet - de pengar som behövs för att människor med nya idéer ska få möjlighet att förverkliga dem - finns kvar trots ihärdiga protester. De så kallade 3:12-reglerna verkar också leva vidare, trots löften om motsatsen. Och LO-folket lyckades lyckligtvis inte driva igenom några övergångsregler i samband med EU-utvidgningen, men kravet på försvårad möjlighet att få F-skattesedel och hårdare kontroll av egenföretagare ställde regeringen snällt upp på.
Så nog skulle det behövas en riktig entreprenör i regeringen alltid. Problemet är att Ylva Johanssons erfarenheter knappast är representativa för hur småföretagarvärlden ser ut.
Det hör inte till vanligheterna att skattebetalarna ställer upp med villigt riskkapital i hundramiljonersklassen, som Kommunförbundet gjorde i fallet Att veta. Och i den socialdemokratiska världen må det vara vardagsmat att facket delar med sig av medlemmarnas pengar, men i småföretagarvärlden är sådan generositet sällsynt. Kommunförbundets ordförande Ilmar Reepalu (s) tycker heller inte att de förluster Ylva Johanssons bolag har gjort är "så farliga" - man hade räknat med 70 miljoner i back de första åren. De investerare som inte har skattepengar i ryggen är inte alltid lika förlåtande.
Slutligen är det få entreprenörer som under investeringsfasen kan ta ut lön i den storleksordning som vår nygamla minister unnade sig. Om affärsidén fungerar kan en strävsam småföretagare så småningom få ut en rejäl lön, men det är långtifrån givet.
I Ylva Johanssons och socialdemokraternas föreställningsvärld får dock alla chefer hög lön och avgångsvederlag, oavsett prestation.
Det säger mer om henne och hennes parti än om entreprenörernas verklighet.