LI BENNICH-BJ&OUML;RKMAN: En framtida marshmallow

Framför var och en av fyraåringarna ligger en marshmallow. Småttingarna får veta att fröken måste gå iväg en liten stund, men att de kommer att få ytterligare en marshmallow - under förutsättning att de kan vänta med att äta upp de lockande sötsakerna tills hon kommer tillbaka. Vissa äter den direkt, andra kämpar men äter, några klarar att vänta de långa femton minuter det tar tills fröken är tillbaka - och belönas då med en marshmallow till. "Marshmallow-testet" är, visar det sig, en förvånansvärt bra indikator på skolframgång, prestation och psykiskt välbefinnande långt senare. De fyraåringar som lyckades utveckla strategier för impulskontroll och skjuta upp sin belöning klarar sig mycket bättre i skolan och på universitetet fjorton år senare, och mår också mentalt bättre än de som slukade sin marshmallow omedelbart.

En sommar för många år sedan läste jag "American Lives". Boken sammanfattar forskning kring livsresan för 500 amerikaner födda under 1920-talet, och vill ytterst ge ett svar på vilka de förutsättningar är som formar ett gott, till och med lyckligt liv. Team av forskare följde "in real life" dessa människor genom livet, forskarna själva åldras, dör och ersätts av andra. Och detta gigantiska projekt levererar faktiskt ett svar. Fritt översatt är nycklen till det goda livet: "planeringskompetens i ungdomen". Det handlar om att tidigt i livet kunna skjuta upp belöningar, att tänka långsiktigt. Forskarna finner att de individer som är mest tillfredställda med sina liv förenas av denna ungdomliga planeringsförmåga. Många är samtidigt de som önskar att de gjort annorlunda, valt annorlunda, tänkt mer långsiktigt, de upplever som medelålders och gamla att de ser tillbaka på ett liv av bortkastade, ibland starkt förödda, möjligheter.

Vikten av att som individ kunna skjuta upp belöningar, att i tillräcklig utsträckning kunna stå emot kortsiktig tillfredställelse för något mer längre fram, leder alltså till lyckligare och mer fullödiga liv. Men det finns också yttre, samhälleliga, förutsättningar, som spelar stor roll. Misstror fyra-åringen frökens löfte om en andra marshmallow, varför då vänta med att äta upp den hon redan har? Misstror 19-åringen möjligheterna för just henne att få ett tillräckligt kvalificerat arbete efter en lång utbildning, varför då leva knapert under roliga ungdomsår istället för att njuta för stunden? Valet att skjuta upp belöningar för ett osäkert mål i framtiden fordrar med andra ord att man hyser förtroende, både för andra människor och deras utfästelser, för samhällets institutioner (meritsystem, banker, rättssystem) men också ytterst för att någon framtid alls existerar. Förtroende och institutionell förutsägbarhet underlättar oerhört inför det svåra valet att äta marshmallowen bums eller få äta två - i framtiden.