En glupande reformaptit
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Samtidigt är nästan hälften av Sveriges lärare över 50 år. Vi har, och det är det positiva, många erfarna lärare. Baksidan av medaljen är att pensionsavgångarna kommer att bli stora framöver. Skolverket räknar med att 36 000 lärare kommer att gå i pension under de närmaste sju åren.
Lägg till detta att intresset för lärarutbildningarna inte är särskilt stort bland dagens studenter. Enligt Skolverkets beräkningar kommer det att behövas 90 000 nya lärare fram till år 2019, men när Statistiska centralbyrån frågar gymnasieungdomar om deras utbildningsval i högskolan, visar det sig att bara 3,7 procent är intresserade av lärarutbildningen.
Det finns alltså betydande - i värsta fall rent av växande - obalanser som behöver rättas till, stora utmaningar som måste mötas under de närmaste åren. Den skola som socialdemokraterna och de rödgröna stödpartierna efter sin tolvåriga regeringsperiod lämnade efter sig utmärks av ett högst betydande reformbehov.
Med andra ord - både läraryrket som sådant och lärarna själva är i behov av ett akut lyft. Och det är också vad regeringen just beslutat om och utbildningsminister Lars Leijonborg (fp) och skolminister Jan Björklund (fp) i går presenterade på DN Debatt. Totalt omfattar ?Lärarlyftet? 3,5 miljarder kronor under de kommande fyra åren. 30 000 redan behöriga lärare ska fortbildas, dessutom satsas ca 750 miljoner kronor för kompletterande utbildning för obehöriga lärare, för SFI-lärare och för rektorer. Efter 2010 beräknas det behöva satsas en miljard årligen för att fortbilda omkring 10 000 lärare varje år.
Detta är, sammantaget, den största statliga satsningen på att höja lärarnas kompetens sedan skolan kommunaliserades. Det är, eller borde i varje fall vara, uppenbart för de flesta att läraryrket är ett av de viktigaste och meningsfullaste yrken som finns. Skickliga, välutbildade och motiverade lärare kan göra avgörande insatser för att väcka intresse och lust för kunskaper, upptäcka begåvningar - och bidra till att eleverna själva väcks till insikt om sin talang och begåvning med allt vad det innebär av självkänsla och fotfäste i livet för en ung människa. Det är, som de bägge statsråden framhåller, ingen tillfällighet att läraryrket var det enda enskilda yrke som nämndes i regeringen Reinfeldts första regeringsförklaring.
Sverige behöver en bättre skola för att långsiktigt klara sig bra i globaliseringens tidevarv - och följaktligen också bra och välutbildade lärare, som med jämna mellanrum får sina kunskaper uppdaterade och aktualiserade.
Regeringen i allmänhet och de bägge statsråden i utbildningsdepartementet i synnerhet visar en glupande och mycket lovvärd reformaptit. Man anar en nästan fysisk vällust över att äntligen få förverkliga reformer som man i opposition bildat opinion för i många år.