Byteshandel är rätt ord för att beskriva det spel som just nu bedrivs mellan kurdiska PKK:s fängslade ledare Abdullah Öcalan och Turkiets regering. Öcalan proklamerar vapenvila och accepterar kurdisk autonomi i östra Turkiet i stället för en kommunistisk kurdisk stat.
Premiärminister Erdogan kan få en lugnare situation och minskat politiskt utrymme för militären, men framförallt något annat: stöd från det lagliga kurdiska partiet BDP för en väsentligt starkare presidentmakt. Han planerar själv att gå vidare till presidentposten nästa år.
En uppgörelse som stärker kurdernas rättigheter är nödvändig. Ingen sida kan vinna i den långdragna konflikten mellan den turkiska staten och den stora kurdiska minoritet som tidigare inte ens erkänts. Många på båda sidor är trötta på konflikten och vill komma vidare om bara villkoren är acceptabla. Mycket talar därför för att den process som nu inletts går vidare, även om det finns krafter på båda sidor som kommer att försöka torpedera en uppgörelse.
Det nya Turkiet blir i så fall både ett land med starkare ställning för kurderna och ett land där den politiska makten får starkare auktoritära drag. Bytesaffären är smart, ur båda parters perspektiv, men lite för smart för att kännas helt tilltalande.