Civilflygets vara eller icke vara på Ärna norr om Uppsala har diskuterats under många år. Närboende har bildat opinion, protestmöten har hållits, länsstyrelsen har utrett miljökonsekvenserna, ekonomiska intressenter har kommit och gått och försvaret har funderat på vad man vill göra med sin flygplats - de politiska turerna har avlöst varandra och ett antal domstolar har också sagt sitt om Ärna.
Och så slutar allt med att en avgående plan- och byggnadsnämnd hastigt klubbar igenom ett bygglov för en helt ny flygplats bara veckor innan man ska avgå, trots kritik från kommunens egen jurist och trots att det även i den avgående majoriteten (från C) fanns starka invändningar mot bygglovsärendet. Det är en mycket märklig hantering som framför allt den avgående nämndordföranden Liv Hahne (M) bär ansvaret för.
Bygglovet kommer förstås att överklagas innan nämndbeslutet ens hunnit protokollföras. Och sannolikt kommer också beslutet att rivas upp. Om det till slut ändå skulle bli en flygplats, vilket välkomnande av en ny entreprenör till Uppsala! Först blir man inbjuden under kuppartade former och sedan ska verksamheten bedrivas med en på alla sätt fientligt sinnad politisk majoritet.
Den tillträdande rödgröna majoriteten verkar inte klar över hur en flygplats som fått godkänt av alla instanser ska kunna stoppas – det tycks mest handla om en förhoppning om att Uppsala Airport ska tappa lusten om de kommunala kontakterna bara krånglar tillräckligt mycket. ”Säger vi nej till samarbete så tror jag inte det blir av”, som kommunalrådet Erik Pelling (S) uttryckte det (UNT 17/10).
Det tyngsta ansvaret faller dock på den förra majoriteten. Viktiga kommunala beslut (som remissvaret om en civilflygplats) bör fattas med stabila majoriteter som håller över mandatperioderna. Annars bör det storföretag som tänker etablera sig i Uppsala i framtiden tänka efter både en och två gånger. Gillar de oss och vår verksamhet i den här stan, och vad tycker oppositionen om det skulle bli maktskifte?