Det svenska valsystemet är inte perfekt. Det kan alla konstatera som följt händelseutvecklingen efter förra söndagens riksdagsval. Men de som strävar efter ett helt proportionellt valsystem bör vara medvetna om att ett sådant inte heller vore perfekt för Sveriges del.
Valet till parlamentet är en höjdpunkt i alla fria demokratier. I varje land tenderar man också att vara nöjd med det demokratiska system man har skapat. Ända tills det osannolika händer och bristerna kommer i dagen.
Många jämför nu Sverige 2010 med USA 2000, då presidentkandidaten Al Gore fick en halv miljon fler röster än George W Bush men Bush som bekant fick presidentposten. Då som nu handlar det om att fel begåtts i ett distrikt där ett fåtal röster avgjort utfallet, och därmed kanske avgjort hela valet. Men där upphör likheterna.
Amerikanerna har inte ifrågasatt sitt valsystem. Presidentvalet går ut på att vinna elektorsröster och kandidaterna agerar inte heller som om det handlade om att övertyga 50 procent av befolkningen. Det handlar om att vinna delstater. Delstaterna har i sin tur proportionellt inflytande över vem som blir vald.
Svenska politiska företrädare tycks nu yrvaket konstatera att det finns ”orättvisor” i valet till riksdagen. De agerar då som om det enbart är regeringsmakten som är det viktiga, och inte riksdagens sammansättning.
I svenska riksdagsval fördelas 310 fasta mandat till valkretsarna. Uppsala län har elva mandat. I Uppsala väljer vi alltså in våra riksdagsledamöter, Västmanland väljer sina och så vidare. Detta är själva grundidén med ett parlament. Den folkliga förankringen.
Om hela landet vore en valkrets skulle absolut rättvisa uppnås i resultatet, men till priset av den folkliga förankringen. Varje beslut i den riktningen, en ökning av de 39 utjämningsmandaten, innebär alltså en liten förlust för det lokala inflytandet.
Nu skulle det ändå vara på sin plats med en smärre justering. Det ökade antalet riksdagspartier, framför allt det ökade antalet med under tio procent av rösterna, kräver att antalet utjämningsmandat justeras uppåt. Annars kan de två stora, Moderaterna och Socialdemokraterna, snart få ett orimligt inflytande.
Vi vill heller inte se en amerikansk utveckling där partiledarna kampanjar stenhårt i län där man har chansen på ett extra mandat, och struntar i andra delar av landet. Sverige är ett sammanhållet land och rikspolitiken berör alla svenskar.