En principvidrig skatt försvinner
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Från alla dessa synpunkter är fastighetsskatten djupt problematisk - och till och med den förra regeringen var, trots fördomar och ideologiska låsningar, inne på att gradvis sänka den.
Därför finns det ett lätt hycklande inslag i de kategoriska avståndstaganden som i går med reflex- och maskinmässig automatik avlevererades från socialdemokraterna efter beskedet från regeringen om att fastighetsskatten ska avvecklas. Den fråga som måste ställas är ju om oppositionen avser att återinföra fastighetsskatten om den skulle återkomma i regeringsställning efter nästa val. Om inte är ju indignationsnumren inte särskilt mycket värda.
Fastighetsskatten avskaffas alltså från 1 januari och ersätts med en kommunal avgift på 4 500 kronor per bostad för småhus, dock högst 1 procent av taxeringsvärdet.
Reformen beräknas kosta drygt 16 miljarder kronor i skattebortfall. 10 miljarder kronor täcks av den kommunala fastighetsavgiften. 6 miljarder kronor ska finansieras genom att skatten på realisationsvinster höjs från 20 till 30 procent.
Den sistnämnda finansieringen utgör en skönhetsfläck på reformen. Risken finns ju att en så kraftig höjning av reavinstskatten får inlåsningseffekter, genom att människor drar sig för att flytta då de tvingas betala så mycket högre skatt när de säljer sitt hus.
Det som i går presenterades var inte ett färdigt förslag, vilket kan ses som en svaghet. Under de närmaste månaderna ska förslaget utredas i detalj med sikte på att remittera ett färdigt förslag i juni och en proposition i höst.
Det kan inte uteslutas att någon grupp eller region drabbas av oönskade effekter. I så fall får utredarna hitta nya lösningar, som dock ska finansieras inom bostadssektorn.
Trots svagheterna är det en lättnad att den principvidriga fastighetsskatten försvinner.